- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
60

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stora fördelar, t. ex. uteslutande rätt till högre och
företrädesrätt till lägre ämbeten; nästan uteslutande
eganderätt till frälsejord, utsträckt patronatsrätt vid
tillsättande af prestsjsslor, i de flesta fall förbud
mot äktenskap mellan frälse och ofrälse o. s. v.
Privilegierna hade blifvit vid riksdagens slut
utverkade och utfärdade, utan de jandra ståndens
vetskap än mindre bifall. Dessa blefvo högeligen
öf-verraskade och harmsna, samt protesterade; men
kunde i anseende till riksdagens samtidiga
afslu-tande ingenting vidare göra.

Detta adelns försök, ehuru anställdt under sjelfva
Arvid Horns ledning, måste dock misslyckas. Det
stod i allt för bjert motsats till andan i både det
nja statsskicket och det allmänna tänkesättet.

Riksdagen 1720 företedde derföre en häftig
strid härom;’ och ingendera sidan ville ännu gifva
efter.

Riksdagen 1723. För att bibehålla enighet
mellan stånden och sålunda kunna med större kraft
motstå hofvets då ‘förehafda stämplingar mot det
fria statsskicket, ingicks försoning mellan adeln och ’
ofrälsemännen. Dels genom enskilda bfeslut, dels
genom den nu antagna riksdagsordningen gjorde
riddarhuset följande eftergifter. De 1719 utfördade
adelsprivilegierna afljstes. Förut, och då ståndet
egde landets mesta jord, sökte adeln tillegna sig
det företrädet att ej kunna af de tre andra
stånden öfverröstas; och tillika det, att när 2 stånd
stannade mot 2, skulle den åsigt, för hvilken adeln
talat, vara den gällande. Båda dessa anspråk blefvo
nu nedlaggda, och beslutanderätten tillerkänd åt
riksens ständers flertal1), detta också inom
utskotten, fchuru den talrikare adeln der insatte
dubbelt så många medlemmar, som hvart och ett af
prest- och borgarestånden. — Förut hade det hållits
olika riksdagspredikningar, den ena för konungen och

1) Utom i fråga om grundlagar och stånds privilegier.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free