Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättens omröstningsprotokoll och konungens diktamen
skulle i tryck allmänheten delgifvas, men riksrådens
utlåtanden hemlighållas. Höppeners ansökan skulle,
såsom af fattad i »opassande» ordalag, öfverlemnas till
justitiekanslerns beifran.
I öfverensstämmelse med konungens uttalade vilja
utfärdades den nya tryckfrihetsförordningen den 2 G
april 1774. Vid första påseendet föreföll den nästan
likälydande med den förra; men de gjorda ändringarne
ehuru få till antalet, voro till sin innebörd långt
ifrån obetydliga. Mest betydande var ändringen i § 2,
hvari stadgades att den som offentliggör något, som
»rörer eller qväljer» regeringsformen och
konungaförsäkran eller i allmänhet något, som går för nära
»Vår (konungens) och rikets majestät, höghet och rätt»
skulle dömas och straffas såsom för högmälsbrott,
således vara hemfallen till dödsstraff. Under denna
sväfvande rubrik kunde hvarje granskning af
regeringens grundsatser och åtgöranden hänföras, och den
politiska diskussionen var sålunda så godt som
omöjliggjord. Den medgifna friheten att granska
underordnade myndigheters förfarande gaf åt regeringen sjelf
ett medel att genom pressen trakassera misshagliga
tjenstemän; men för allmänheten var vådligt att
begagna den, närhelst den angripne tjenstemannen kunde
förskansa sig bakom sin ställning som
regeringsmaktens verktyg och dymedelst stämpla granskningen som
majestätsbrott. Rättegångshandlingar, äfven
justitie-revisionens, frigåfvos till tryckning, men rådsprotokoll
i öfriga regeringsärenden endast med konungens
särskilda tillstånd. Riksdagsförhandlingar fingo ej tryckas,
tydligen i afsigt att betaga riksdagen den allmänna
opinionens stöd; icke heller fick man utan
högveder-börligt bemyndigande offentliggöra något, som rörde
rikets förbindelse med utländska makter eller
understå sig någon granskning af regeringens utrikespolitik.
I vigtigare mål skulle boktryckaren bära lika ansvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
