- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
73

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

porten sökt i Finland sprida ett manifest, hvari
ut-lofvades nationelt afskild ställning och 50 års
skattefrihet, om finnarne ville resa sig mot det svenska
öfverväldet. Detta tilltag fick en verkan, alldeles
motsatt mot den af sedda. Därtill kom nu, att Stedingk,
som var konungen orubbligt trogen, lyckades uppsnappa
bref från Hastfer både till Schulz och till Giintzell;
från den sistnämnde skulle afsändas en kista med
pelsverk, men ryssarne sjelfve gjorde ingen hemlighet
af, att kistan innehöll 16,000 dukater. Stedingk
af-sände bref ven direkte till konungen. Under den
sålunda uppfriskade’ harmen mot ertappade förrädare
befalde konungen i en skrifvelse till Meijerfelt att låta
häkta Anjalaförbundets ledare, nämligen generalmajor
K. G. Armfelt, öfverstarne Hästesko, Montgomery och
v. Otter samt majorerna Jägerhorn och Klick, hvilka
alla sedan skulle ofördröjligen afföras till Stockholm.
Stedingk fick order att arrestera Hastfer, hvilken skulle
ledsagas till Stockholm af major Sandels. Samma öde
beredde man äfven åt Anckarsvärd för att genom hans
förblandning med de skyldige tillfredsställa konungens
och än mera hertig Karls förföljelselust. Det,
före-skrefs väl, att man skulle saktmodigt behandla
fån-garne samt »isynnerhet freda dem, så mycket möjligt
vore, mot en med skäl uppretad menighets öfvervåld».
Men just genom denna föreskrift fick »menigheten» i
sjelfva verket en fingervisning. Fångarnes införande
i Stockholm var tydligen afsedt att höja
sinnesstämningen för konungen och mot de anklagades
ståndsbröder. I enskilda samtal hördes sedan konungen
yttra, att han gerna såge, om de uppenbara
liufvud-männen för myteriet i Anjala rymde och därmed
und-ginge ett annars oundvikligt straff, emedan han
till-räknade det begångna brottet icke så mycket dem som
fastmer en redan vid 1786 års riksdag verksam liga
och dennas förborgade ledare. Därmed antydde han
sin afsigt att bruka de /verkligen eller föregifvet skyl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free