Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle bestå af både frälse och ofrälse män, och
konungen skulle däri fortfarande ega två röster; för
öfrigt skulle antalet af riksens råd bero af konungens
godtfinnande. Genom denna punkt blef riksrådet i
sin gamla gestalt i sjelfva verket afskaffadt; endast
den gamla justitierevisionen bibehölls under nytt namn
vid sin lagskipande verksamhet. I den tredje punkten
meclgafs åt ofrälsemän att köpa och besitta frälsegods,
dock med förbehållen rätt för adeln att ensam besitta
säterier samt rå- och rörshemman; därjämte skulle
skjutsningsbesväret lika fördelas på alla hemman i
riket, med undantag endast för nyssnämnda
adels-tillhörigheter samt för boställen, hvilka skulle vara
därifrån befriade. Genom den fjärde punkten
med-gafs åt ofrälsemän ett vidsträckt tillträde till rikets
ämbeten; endast »riksens höga och förnämsta ämbeten
och de, som äro i konungens hof», skulle fortfarande
vara adeln förbehållna. I den femte punkten
tillerkändes åt »svenska folket» rätt att »med konungen rådslå,
jämka, afslå och öfverenskomma om, hvad som funnes
nödigt till rikets underhåll»; med så valda uttryck
blef det sålunda för framtiden gjordt lättare att gå
riksdagen förbi och vända sig direkte till
sockenstämmorna. I den sjätte punkten afhändes riksdagen rätten
att öfverlägga om några andra ämnen än dem konungen
framstält. Den sjunde punkten berörde kort och
sväf-vande privilegiifrågan; om de utlofvade nya privilegierna
undvek den att yttra sig. Ofrälse ståndspersoner hade
emellertid genom de föregående punkterna erhållit nya
rättigheter, hvilka ingalunda voro värdelösa.
»Bifalla riksens ständer den upplästa
förenings-och säkerhetsakten?» frågade därpå konungen.
Bönderna ropade högt sitt ja; prester och borgare tego
till största delen försigtigt. Men adeln, ehuru beröfvad
siua ledare, visade sig fortfarande lika beredd till
motstånd och ropade med öfvervägande flertal nej, hvilket
på konungens förnyade frågor tre gånger upprepades.
Fryxells Berättelser. 48. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
