Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 mars anlände Ånckarsvärd, ledsagad af en kapten
Ramsay. Fångarns insattes på Fredrikshof, där en
stor del af de fångna riksdagspatrioterna sutto förut.
För mera utrymmes vinnande affördes emellertid
Stjern-eld, Frietzcky och öfverste Almfelt till Drottningholm,
där de sattes i strängare förvar och bevakades af
dalkarlarne. De fängslade stäldes genast under åtal
inför en krigsrättsafdelmng af krigskollegium, hvilken
höll sitt första sammanträde den 14 mars. För att
hålla allmänheten i fortfarande spänning befordrade
man ofördröjligen j>rotokollen till trycket. Isynnerhet
sökte man utfinna beröringspunkter mellan de
fängslade Anjalamänneii och de arresterade
riksdagspatrioterna, och det utspreds, att man fått anledningar till
konfrontering mellan de båda slagen af statsfångar
■— tydligen för att i ökad grad rikta allmänhetens
förbittring mot de sistnämnda. Man sade sig hafva
fått anledning till misstanke, att en del rådsherrar
påtänkt en beskickning till Ryssland för att höra efter,
hvad biträde de kunde därifrån förvänta.
Dylika tillställningar voro liksom tumskrufvar,
med hvilka man ville framtvinga adelns bifall till
säkerhetsakten. Den 16 mars var bestämd till densammas
slutliga genomdrifvande. På morgonen afreste
konungen till Drottningholm, sannolikt i uppsåt att därifrån
föra dalkarlarne till Stockholm; men Armfelt, som
där oombedd infann sig, lyckades med sina
föreställningar afstyra den antagligen tillämnade nya
våldsamheten. Kort före sin afresa sände Gustaf till
Lilljehorn en biljett med befallning att framlägga den
föreslagna akten till afgörande; adeln borde nu, hette
det, efter erhållen tre veckors betänketid gifva slutligt
utlåtande, helst som H. M:t fann onödigt att
däröfver höra rådet, och dessutom rikets försvar kräfde
hans skyndsamma närvaro på andra orter. I följd
däraf uppmanade nu vice landtmarskalken sina
ståndsbröder att vid den stundande öfverläggningen iakttaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
