Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att därunder kunna ostörd fullfölja sina
eröfrings-planer i Polen. Uppfyld af sådana förhoppningar,
meddelade sig Gustaf med baron de Breteuil, hvilken
under Adolf Fredriks regeringstid varit franskt
sändebud i Stockholm, sedermera beklädt en ministerpost i
sitt hemland, slutligen måst emigrera och nu hade i
uppdrag att för franska hofvets räkning sköta de
hemliga underhandlingarna med utlandet.
På våren 1791 uppgjordes planer, som gingo ut
på, att den franske konungen skulle från Paris fly
till någon af gränsfåstningarna, helst Metz, där den
konungahuset orubbligt tillgifne markis de Bouillé förde
befålet. Sedan de pålitliga trupperna däromkring
samlats, skulle konungen med stöd af de utländska
makterna söka bringa till stånd en önsklig
öfverens-kommelse med sitt folk. Men det behöfdes äfven från
början väpnadt understöd från utlandets sida, och detta
trodde sig den svenske konungen kunna lemna i
förlitande på Rysslands förbund och ’Spaniens subsidier.
Samma dag den nye ryske ambassadören, grefve O.
M. Stackelberg, anlände till Stockholm (den 17 maj),
skref Gustaf till Breteuil ett bref, hvari han erbjöd
sig att med väpnad makt uppträda till det franska
konungadömets försvar. Han ämnade ställa i fålt
16,000 man svenska trupper, med hvilka han hoppades
förena 8,000 ryssar. Öfver trupperna skulle konungen
sjelf föra högsta befålet.
För att vara händelserna närmare begaf sig Gustaf
till Aachen, under förevändning att där sköta sin
helsa. Han afseglade från Stockholm den 24 maj
och anlände till Ä_achen den 14 juni. Där befann
sig en talrik societet af franska adelsemigranter; snart
anlände äfven flera furstliga familjer samt de franske
f. d. ministrarne (Jalonne och Breteuil; Göran
Sprengtporten, som sedan någon tid vistats i Aachen, drog
sig däremot undan till en by i närheten. Planen till
Ludvigs och hans familjs flykt från Paris var då redan
Fnjxells Berättelser. 48. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
