Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kastade mängden af de trosläror, som i de kristna
kyrkosamfunden under tidernas lopp utbildats, samt
kunde ej förlika sig med religionsurkundernas
berättelser om underverk ocli andra öfvernaturliglieter. I
England hade denna uppfattning grundlagts af de s. k.
deisterna; Voltaire och Rousseau bekände sig i
hufvud-sak till densamma, och den längre gående franska
fritänkareskolan ville ej ens erkänna läran om Guds
tillvaro. Under inflytande af denna franska skola
hade både Lovisa Ulrika och Gustaf III uppväxt, och
från hofvet gick fritänkeriets anda ut öfver hela vårt
land. Då kronprinsen haft en examen i
religionskunskap, yttrade konungen efter förhöret till en
nära-stående: »Så mycket kan jag ej ljuga på ett år, som
min son nu gjort på en tinnne.» Under sina sista
lefnadsår såg Gustaf med ovilja denna »filosofi», som
tändt den franska revolutionens brand, men hennes
verkningar hade då redan inträngt.
I Tyskland hade förnuftsfilosofien utbildat en
religionslära, åt hvilken man gaf namnet neologi (den
nya läran). Den hade förberedts af filosofen Wolf,
fick en stark ansats genom Lessing och utbildades af
en mängd mer eller mindre kyrkligt sinnade »neologer».
Den förkastade väl ej bibeln, men sökte mer eller
mindre fyndigt »bortförklara» därur allt öfvernaturligt,
som ej förnuftet kunde godkänna, samt utspädde eller
rent af förkastade de för samma förnuft ej antagliga
troslärorna. I religionen ville man ej se en trosnorm,
utan en rätts- ocli sedelära, som förnämligast med
afseende på sin nytta för det borgerliga lifvet skulle
för folket förkunnas. Man undvek sjelfva namnet
Gud och satte i stället »högsta väsendet» eller andra
omskrifvande uttryck; Kristus prisades väl som en
öfvermåttan vis och god man, som en människoslägtets
välgörare, men något gudomligt ville man ej hos
honom gerna erkänna.
Till Sverige hade denna riktning redan under
Fryxells Berättelser. 48. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
