- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 48. Gustaf III:s Regering. H. 2. Äfventyrstiden 1788-1792, Kulturlifvet av Otto Sjögren /
310

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slags osedlighet betydligt och utbredde sig, öm än i
mindre grad, äfven till landsorterna. Dä hofvets nöjen
betraktades som högvigtiga saker, för hvilka de
allvarliga uppgifterna ofta fingo stå tillbaka, så gafs
därigenom äfven åt andra ett gerna följdt föredöme
att sätta sina nöjen framför sina pligter; sådant
visade sig äfven i tilltagande slarf, försummelse och
opålitlighet vid angelägna värfs utförande.
Begifven-heten på nöjen och förströelser spred väl, hållen
någorlunda inom måttans gräns, en frisk lifsglädje öfver
detta tidehvarf, men öfvergick lätt i en hej dlös,
omätt-lig nöjeshunger, för hvilken lifvets allvar flydde.
I-synnerhet blef detta fallet i hufvudstaden, där så
många lustbarhetstillfållen stodo till buds. Man hade
där sina börsassembléer, skådespel, karuseller och
maskerader; man hade glada ordenssamfund såsom Par
Bricol och Coldinuorden ; man samlades i
anspråkslösare glädjelag på »vauxhallen» och i vpic-nics»; man
drog till utvärdshusen, hvilka ej ens drottningen och
hennes hofdamer försmådde, ja, man skydde ej att
fördjupa sig i stadens trånga gränder, där
mångenstädes öppnade sig »blott krog och jungfruhus». I
Göteborg gaf rikedomen ökad fart åt njutningslystnaden,
men stämningen var här mera allvarlig och sansad.
I landsorterna kunde man endast till någon liten del
följa storstädernas exempel. Att den gemensamma
lifsglädjen mildrade sinnelagets hårdhet och närmade
samhällsklasserna till hvarandra, ma framhållas och
erkännas. Det var ingen skada, att man därunder
fick »sången stämd och lifvet mänskligt njutet»; men
utsväfningens och öfverdrifternas afvägar öppnade sig
öfvermäktigt förledande för många.

Liksom partibefordran gälde under frihetstiden,
sa gälde gunstbefordran under det gustavianska
tide-hvarfvet. Båda verkade för karaktärsutvecklingen
hämmande, men den senare i sjelfva verket mest
förnedrande. Den kräfde ej ens den duglighet, som er-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:31:07 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/48/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free