- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 5. Innehållande Karl IX /
13

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dit en gång, hvad det tiderI Ett lika förhör anställdes
öfven med De la Gardie, men båda utan påföljd.

Från Wilna fördes de först till Warscbau, sedan till
Rawa, ett gammalt slott uti Masuren. öfver allt höHoa.
de uti ganska strängt förvar. Ofta väcktes fråga om
utvex-ling; ty Karl var angelägen att återfå tvänne sådane män.
Polackarna deremot begagnade dem endast som lockfoglar
att få tillbaka sina fångar, men släppte dem aldrig sjelfva
lösa. Man tyckte sig marka, att Sigismund ville genom
Gyllenhielms fångenskap oroa Karl; ty De la Gardie
behandlades alltid mildare. Så förflöto flere år. Åtskilliga
händelser tilldrogo sig under tiden. Wiesiolofsky brukade ofta
plåga sina fångar med ofördelaktiga berättelser, ja stundom
med osanningar om hertig Karl. En gång vid
middagsmåltiden yttrade Gyllenhielm helt uppriktigt, att dét ej
var ett enda sannt ord i allt, hvad Wiesiolofsky sade.
Denne utropade förbittrad: Hvad! skyller du mig för lögn?
Hans konglige majestät har dock sjelf berättat dét.
Gyllenhielm svarade: Det km vål hända, att eder konung,
efter andras berättelse, någon gång kan komma fram med
en och annan osanning. Hvad! ropade Wiesiolofsky, och
sprang upp ocb drog sabeln, säger du, ätt min konung,
ljuger? Gyllenhielm åter fattade knifven i högra och
saltkaret i venstra handen. Om du ej sticker in sabeln,
ropade han, så slungar jag saltkaret i pannan och knifven
i strupen på dig! Det var endast med mycket besvfir,
som De la Gardie slutligen kunde stilla de uppbragta
kämparna.

En annan gång hade De la Gardie och Gyllenhielm
beslutat, att den sednare skulle försöka fly ur fängelset.
Lyckades det, så var man öfvertygad, att De la Gardie
spart skulle blifva utvexlad. Man sönderskar ett lakan
i långa rimsor ,och förfärdigade deraf det tåg, hvarmed
han ämnade hissa sig utför muren; flykten skulle ske
genom en oren, ingalunda behaglig utgång. Om qvällen
låtsade Gyllenhielm af våda släcka ljuset, och medan det
af vakthafvande hejduken åter tändes, utfördes förslaget
så, som föruit var aftaladt. Hejduken återkom straxt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:14:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/5/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free