Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
draget; dels och ännu oftare som en lösepenning att
derigenom befria sig från furstens eller strandboarnas
plundringar. Af denna dubbla anledning hade äfven
från äldre tider genomfarten a( Öresund varit belaggd
sned en sådan tull; och emedan Seland städse var
Danska magtens hufvudsäte, och dessutom bästa segelleden
går utefter denna kust, så betalades afgiften åt Selands
konung. Huru saken förhöll sig i äldre tider är nu
mera icke så noga kändt; men afgiften lärer hafva
varit blott en rosenobel för hvarje köl, lasten deri
inberäknad. Segelfarten på Öresund var också den tiden
ganska obetydlig; ty Östersjöhandeln drefs af Dantzig,
Stralsund, och hufvudsakligen af Lybeck, som på
landvägen från och till Hamburg hämtade Söderns och
utförde Nordens varor. Kristian den andre och hans
efterträdare uppmuntrade Ilolländarnes Östersjöhandel;
förnämligast för att derigenom bryta Hansestädernas.
Det lyckades fullkomligt. Nu blef Sundska tullen
betydlig och väckte uppmärksamhet och tvister. Ivejsar
Karl den femte, som då beherrskade Holland, och
konung Kristian den tredje i Danmark ingingo derföre
1544 uti Spejer en öfverenskommelse, hvilken under
namn af Spejerska eller Burgun diska fördraget är den
första skriftliga urkund för Sundska tullen. Uti den
samma bestämdes, att för hvarje köl skulle betalas den
hittills vanliga tullen. Nu påstodo Holländarna, att
denna tull aldrig varit mer än en rosenobel. Kristian
den fjerde deremot, att främmande stater icke hade
rättighet inskränka hans magt öfver Danmarks
strömmar; ty som sådana ville han betrakta Sundet
och Bälten. De handlande deremot ville anse dem
såsom allmänna segelleder på samma sätt som kanalen
och Gibraltars-sund.
Obetydligheten af Sverges handel gjorde, att
detta ämne icke på länge väckte någon oenighet. Det
synes, som Sverge af ålder åtnjutit tullfrihet uti
Sundet. Men det dröjde länge, innan dit hörande frågor
idefvo närmare bestämde. I Stettinska fördraget 1570
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
