- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
173

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

än farligare»[1]. Paulinus utnämndes. Detta upprörde
den gamla osämjan ånyo. Vid 1637 års möte blef
visserligen utnämningen af de flesta stiften formeligen
gillad; men Rudbeck och erkestiftet påstodo, att det
sednares rätt icke blifvit behörigen iakttagen, emedan
den utnämnde erkebiskopen inom det samma icke
erhållit en enda röst[2]. Det tyckes äfven, som Rudbeck
och hans vän, professor Lenæus i Uppsala, personligen
angripit Paulinus för detta förhållande. De blefvo
derföre i närvaro af flere bland presterskapet uppkallade
i rådet och af rikskansleren allvarligen bestraffade.
Rudbeck sade: »Jag har talat efter samvetet, och
blifver derföre handterad, som Elias.» Oxenstierna
svarade: »Det är stor skilnad mellan Elias och
biskopen i Westerås. Elias led för religionens, men i för
jurisdictionens skull, och derföre, att i viljen sticka
eder fot in i rådstugan. Men om i biskopar icke
viljen vara fogliga, skola vi förordna jemnte eder
superintendenter; då eder magt och myndighet snart skall
blifva lagom. Jag frågar eder andra af
presteståndet, om i hafven något mot Paulini utnämning?» De
svarade sig »dermed alla vara nöjda;» hvarpå det blef
ytterligare bekräftadt[3].

År 1640 förekommo nya klagomål.
Landshöfdingen anmälde, att Rudbeck vägrat betala den vid
riksdagen beslutade lilla tullen och i synnerhet accisen;
han hade påstått, att biskopar och domkapitlets
medlemmar borde vara derifrån fria; han hade hotat
tull-nären o. s. v. Saken var så mycket vådligare, som
allmogen i flera landsorter nyligen hade just för
samma tullafgifters skull anställt oroligheter, hvilka med
understöd af en så betydande man, som biskop


[1] Riksark. Rådsprot. d. 25 Nov. 1636.
[2] Riksark. Riksdagshandl. 1637.
[3] Engestr. Acta Historica Selectiora 1633 ad annum 1644.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:31:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free