Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ven vid det egna förhållandet, atl drotlniugen började
åter smickra Axel Oxenstjerna och hans parti, likasom
hon önskat försoning med alla sina förra ovänner.
Märkvärdigt är att svenskar, som detta år reste uti
Italien, der hörde omtalas, att hon redan följande året
väntades till nämnde land. Således hade, förmodligen
från Rom, ryktet om hennes tillkommande tros- och
tronafsägelse blifvit utspridt.
Fransyska sändebudet Chanut var den förste, åt
hvilken Kristina gaf förtroende om sin föresats. Han
afrådde ifrigt och med alla möjliga skäl ; men ulan
framgång. Han fick från sitt hof befallning att
ytterligare afråda och gjorde det; men måste slutligen låtsa sig
öfvertygad, för att ej stöta drottningen för hufvudet.
I början af Juni 1651 under en resa till Nyköping
uppenbarade hon för Karl Gustaf sitt beslut. Prinsen
misstänkte någon list, något försök att sätta hans
ärelystnad på prof. Han insåg, huru svårt det skulle
blifva att mottaga det utarmade riket med
inkomsterna än mera förminskade genom det underhåll, Kristina
naturligtvis skulle förbehålla sig. Han fruktade också
å hennes sida framtida ånger, eller framtida giftermål
och deraf uppkommande tvister och nya anspråk;
be-tviflade också alt hon ville alsäga sig regeringen helt
och hållet, och en delad magt skulle snart medföra
oenighet. Af dessa skäl vägrade prinsen och bad
enträget, att drottningen måtte bibehålla styrelsen. Denna
hans bön var dock förgäfves, ty kort derefter
berättade hon för Axel Oxenstjerna och Jakob De la Gardie
sin föresats, och uppdrog åt dem att skriftligen bedja
Karl Gustaf skynda till hufvudstaden för att mottaga
regeringen. Men prinsen hade samma betänkligheter
och gaf samma svar, som förut, hvarjemnle han bad
bemälte herrar på allt möjligt sätt öfvertala
drottningen att qvarblifva vid styrelsen. Uti serskildt bref till
henne sjelf förde han samma språk, försäkrade om
orubblig trohet och lydnad; bad Gud, alt drottningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
