Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erhållit några af de hemman, Messenius fornt
bekommit, byttes den fordna vänskapen till ett hat, så häftigt,
att de icke ens hälsade på hvarandra. Så hade
Messenius kommit till regeringen och till de
mägti-gaste personerna uti ett förhållande, som stängde
vägen till ytterligare framsteg på lyckans bana. Han
öfvergick nu på en gång till motsidan, och blef en af
dennas häftigaste partig^ngare. Han, som nyss med
Bengt Skytte och dess vänner sqvallrat och smickrat
för Kristina; han som nvss förtryckt de bönder,
hvilka blifvit honom förlänade; han kastade nu inom ett
års tid kappan på andra axeln och klagade högt öfver
Kristinas regering, öfver kronogodsens förskingring och
öfver adelns tyranni. Han ansågs vara författaren till
den namnlösa skrift, som under 1649 års riksdag i
böndernas namn utkom; likaså till åtskilliga uppsatser
under 1650 års riksdag. Wid denna sednare var han
i fråga att blifva sekreterare hos bondeståndet, men
Kristina ville ej tillåta det. Hans strid mot
ridderska-pets företrädesrättigheter väckte de adeliga
ståndsbrödernas bittra hat. De förklarade, alt de af lydnad för
drottningen mottagit honom på riddarhuset, men att de
icke kunde gilla hans stämplingar med bönderna.
Kristina, som nu mera äfven sjelf blifvit missnöjd med
mannen, biföll deras ord och tilläde, att Messenius icke
vore värd något rum bland ridderskapet J). Det var
likväl icke fullt ett år, sedan hon mot ridderskapets vilja
genom magtspråk sjelf trugade honom dit in.
Som författare hade Messenius på långt när icke sin
faders snille eller arbetsamhet. Det finnes exempel, att man
förebrått honom lättja och uppmanat honom, att med mera
nit sköta sitt uppdrag. Men det tyckes också som
Kristina fruktat en ohöljd framställning af Karl den
niondes historia. I slutet af 1649 begärde Bengt Skytte
’) Uppsala. Gahms samling. Historiographi T. II. Vitt
Johannis Arnoldi Messenii, sammanplockad af Gahm.
Utdrag ur riddarhusprotokollernn; samt de ‘om farfadern
anförda källorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
