Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Sveriges naturtillgångar i industriens tjänst. Av professor Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«
— SVERIGES NATURTILLGÅNGAR -
Som kompletterande upplysning må nämnas, att den efter våra
förhållanden ofantliga kopparproduktionen i Falun — i allt 432 000 ton
under sex och ett halft sekel — dock ej Metallproduktion
utgör mera än hälften av världens nu- intill 1925
varande årliga kopparbehov. Koppar, från omkr. 1275 510 000
TT , . _ , ,, Bly, från 1608 .......... 55 000
Varken i Bergslagen eller i vara fjäll- sih-er, från 1500 ........ 500
trakter, där ävenledes sulfidmalmer an- zillk> fràn 1858 •• ...... ^00 000
x ..„„ . , x „ Mangan, från 1833 ...... 100 000
trattats, ha i senare tider producerats sa Nickel, från 1845 ........ 1 560
stora mängder av koppar och andra me- Kobolt, från 1807 ...... 300
... , 1 1 , Molybden, från 1887 .. .. 51
taller — jarn undantaget — att landets Volfram, från 1918...... 26
behov fyllts. Bortser man från järnet, Anm. Siffrorna för koppar, bly
brytes endast av zinkmalm så mycket, ££ ^
att det skulle kunna täcka Sveriges för- riga siffror representera de
upp-brukning fordrade malmernas metallinnehåll.
Ett hopp om ändrade förhållanden i detta avseende har emellertid
under senare år givits genom upptäckten av ett nytt stort område
förande sulfidmalmer, det s. k. Skellefte fältet. Detta utgöres av
ett i sydost-nordväst strykande fält, uppbyggt av leptiter och skiffrar
samt genomsatt av yngre graniter. Denna formation sträcker sig från
kusten genom Skellefteå, Byske, Jörns, Norsjö, Malå och Lycksele
socknar upp mot inlandsbanan vid Stensele. Redan i början av
1700-talet bearbetades i smått kopparmalmfyndigheter inom Skellefteå
socken, men några stora malmfynd gjordes aldrig i dessa starkt
jord-täckta trakter. En livlig efterfrågan på svavelkis under världskrigets
tid, kombinerad med de nya möjligheter till framgångsrikt uppletande
av sulfidmalmer genom nya elektriska malmletningsmetoder, satte
emellertid åren 1918 och 1919 liv i malmletningen häruppe. År 1920
begynte Sveriges geologiska undersökning och Centralgruppens
emissionsaktiebolag systematiska elektriska och geologiska undersökningar
över fältet, vilket givit så förhoppningsfulla resultat, att Tegengren i
det ovan citerade verket anser sig kunna yttra, att här påträffats
"Sveriges största svavelkis- och kopparmalmstillgångar samt betydande
tillgångar av arsenik, zink, guld och silver, antimon och bly.
Skellefte-fältet har blivit det tredje stora malmområdet inom landet".
Järnmalmer av värde saknas helt.
Malmernas omfattning därstädes har hittills naturligt nog endast
kunnat preliminärt fastställas. Det redan funna har emellertid en
malmarea av 55 000 kvm, varav 41 000 kvm svavelkis, såväl
anriknings- som styckekis (7 500 kvm), samt 13 500 kvm koppar- och kop-
— 63 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
