Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. Industriens historiska utveckling, förutsättningar och organisation - Industriens föreningsväsen. Av sekreterare Aug. Hessler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— INDUSTRIENS FÖRENINGSVÄSEN —
järnbruk såsom delägare. Dess uppgift är att understödja och befrämja
bex-gsbruket och järnhanteringen bl. a. genom anslag och stipendier
för vetenskapliga och tekniska arbeten m. m. samt genom att ställa
tekniska specialister till järnindustriens förfogande. I olikhet med andra
industriföreningar bedriver Jernkontoret, med stöd av sina till närmare
10 milj. kr. uppgående fonder, penningutlåning till delägarna ävensom
därmed sammanhängande allmän bankrörelse.
Vid sidan av Jernkontoret finnes inom järnhanteringen ännu en
sammanslutning, Järnverksföreningen, bildad 1889, med uppgift att främja
denna industrigrens intressen särskilt med avseende å de förhållanden,
som inverka på järnets avyttring och pris.
Bland övriga industriella specialföreningar torde Svenska
Trävaruexportföreningen, som fanns redan i början av 1870-talet, vara den
äldsta; dess nuvarande kraftiga organisation daterar sig dock från
1906. På 1890-talet tillkommo övriga sammanslutningar inom de på
skogsprodukternas förädling baserade industrierna, nämligen Svenska
Cellulosa- och Trämasseföreningarna, Svenska Pappersbruksföreningen
och Sveriges Snickeriexportförening. Är 1885 bildades Svenska
Bryggareföreningen för att verka för bryggeriindustriens framåtskridande.
Efter sekelskiftet följde så bl. a. följande föreningar (här upptagna i
tidsföljd): Svenska Yllefabrikantföreningen, Sveriges
Tegelindustri-förening, Svenska Boktryckareföreningen (bildad 1910 såsom en
fortsättning av en äldre sammanslutning inom branschen), Sveriges
Mciskin-iudustriförening, Sveriges Kemiska Industrikontor och Sveriges
Elektro-indiistriförening m. fi. Dessa föreningars syften angivas i senare delen
av detta arbete under respektive industrigrenar.
Förutom dessa branschföreningar finnas emellertid även andra
industrisammanslutningar, som verka för främjandet av någon viss del av
industrien. Dit höra lokala industriföreningar, sådana som Göteborgs
Industrikammare, Eskilstuna Fabriksförening, Norrköpings
Fabriksförening m. fi. Dessa hava i allmänhet till uppgift att tillgodose
industriella ortsintressen saint att vara samlande organ för industrimännen
på platsen.
Sveriges Industriförbund.
Först sedan ett nät av specialföreningar av olika slag till stor del var
utbyggt väcktes tanken på bildandet av en hela industrien omfattande
organisation, en rikssammanslutning, som kunde auktoritativt repre-
9 — 121 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
