Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
framåt i början av det senaste århundradet, omkring 1815. Det
gäller nu att i korta drag antyda vad utvecklingen sedan dess har
inneburit 1 riktning av grundvalar för svensk industri och varpå
denna utveckling beror. Under den tiden ha förändringarna på alla
punkter varit enorma i jämförelse med den äldre tiden, och det
blir oundgängligen en viss disproportion emellan det utrymme man
kan ägna dem och deras faktiska betydelse.
Redan förut har sagts att omkring 81 % av Sveriges befolkning
så sent som 1840 anses ha haft jordbruk till huvudnäring.
Motsvarande siffra för 1930 års folkräkning föreligger ännu icke, men
man kan antaga att den ligger omkring 39 %. Jordbruket
sysselsätter alltså för närvarande sannolikt något mindre än hälften
av den andel av svenska folket som det sysselsatte för nittio år sedan,
även om man måste tillägga att jordbruksbefolkningen numera helt
annorlunda odelat ägnar sig åt jordbruk än den gjorde på
hemslöjdens och lanthandelns tid och innan tillverkningen av jordbrukets
tekniska utrustning hade överflyttats till de mekaniska
verkstäderna. Den alldeles övervägande delen av den befolkning som under
mellantiden har upphört att tillhöra jordbruket finns nu hos
industrien i vidsträckt mening; denna företräder nu förmodligen ej
mycket mindre folkmängd än jordbruket, nämligen omkring 35 %.
Den svenska industriens egentliga tillkomst ligger alltså inom de
senaste nittio åren. 1850-talet utgör därvid kanske den viktigaste
vändpunkten, men verklig snabbhet fick utvecklingen icke förrän
ännu senare. Ty så sent som år 1870 var industriens andel endast
14,6 % och ännu år 1880 ej mer än 17,4 %, hälften av vad
relationstalet hade blivit åren 1920 och 1930.
Järnhanteringen i
internationell
konkurrens
40
I själva verket betecknades 1800-talets tidigare del av en
allvarlig situation för Sveriges viktigaste historiska industri,
järnhanteringen. Sveriges ställning på detta område var i så hög grad
byggd på andra länders bränslebrist, att de uppfinningar som
medförde det fossila bränslets användbarhet i masugnsprocessen och
färskningen alldeles gjorde slut på den svenska järnhanteringens
dominerande ställning i världen. Koksningen, som möjliggjorde
stenkolsbränsle i masugnarna, hade i själva verket sannolikt lyckats
redan så tidigt som under 1700-talets första årtionde; men
uppfinningen hemlighölls länge, och kokstackjärnets produktion gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
