Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
påfallande långsamma framsteg, förmodligen också därför att det
länge icke ansågs användbart för annat än gjuteriändamål. Sveriges
järnexport skulle också under andra förutsättningar endast
indirekt ha träffats av förändringen, därför att vi endast utförde
stångjärn; och i verkligheten förblev behovet av stångjärnsimport
utomlands, närmast i England, alldeles oförsvagat av den nya
framställningen av kokstackjärn, så att varken Sverige eller Ryssland kände
något av den nya konkurrensen 1700-talet igenom. Det var först
när också färskningen, framställningen av smidbart järn, kunde
draga fördel av fossilt bränsle som hotet mot importerat järn blev
verklighet; och t. o. m. sedan puddlingsprocessen på 1780-talet hade
löst detta länge prövade problem, dröjde det ytterligare ungefär
trettio år innan verkningarna hunno göra sig kännbara, delvis på
grund av det ovanligt starka järnbehovet under revolutions- och
Napoleonskrigen, delvis också emedan den nya tekniken icke till en
början medgav framställning av kvalitetsjärn. Men förändringen
kom med stor kraft i samband med den stora kris som — i
överensstämmelse med förhållandet efter det senaste världskriget —
inträffade när Europa sent omsider 1815 fick fred efter en mer än
tjuguårig krigsperiod.
Den svenska järnhanteringens män hade nu att söka komma till
rätta med en situation som gav kolbränslet de ojämförligt största
möjligheterna, samtidigt med att landet led nästan fullständig brist
på stenkolstillgångar. Man kan utan överdrift säga att Sveriges
bruksidkare och metallurger stodo sitt stora prov vid detta tillfälle
och bestodo provet på ett ganska enastående sätt.
Monopolställningen var ej vidare att tänka på, och den ingående reglering vari
omsorgen om ett svenskt monopol ingick som led hade över huvud
taget ingen uppgift i den nya värld som de stora förändringarna
utomlands skapat. Att bygga den svenska järnhanteringen på
importerat kolbränsle ansåg man tydligen vid den tiden otänkbart.
Lösningen söktes i stället i en annan riktning, nämligen i sådana
ändringar inom järnhanteringens teknik som gjorde ett med träkol
i båda produktionsstadierna framställt järn konkurrensdugligt med
stenkolsjärnet, om icke genom prisbillighet så genom kvalitet. Detta
innebar att kvaliteten måste hållas så mycket högre än stenkols
järnets att det högre priset ej behövde hindra avsättningen. Inom
masugnsprocessen har denna lösning till större delen hållit sig allt seder- 41
4—617835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
