Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
arbetare som krävdes per produktenhet, nämligen för industrien
som helhet en stegring med ej mindre än nitton procent, från ioo
som indextal för utgångsåret 1915 till indextalet 119; och det
följande året företedde rent av en ytterligare, visserligen obetydlig
uppgång. Men redan med år 1922 föll siffran starkt, och 1924 års
siffra låg under 1915 års. Nedgången fortfor sedan så långt
materialet räcker, nämligen t. o. m. år 1929, då indexsiffran var 82,
sålunda uttryck för en nedgång med ej mindre än 18 % under
utgångsåret 1915 och rent av med 31 % från läget under
åtta-tim-mars-lagens första år. Så stor var alltså besparingen av arbetskraft
per produktenhet. Arbetslöshetsutredningens andra metod
väljer motsatt utgångspunkt och utbyter samtidigt arbetarantalet mot
antalet arbetstimmar; resultaten undgå därför att direkt påverkas
av åtta-timmars-lagens införande. I stället för att ånge
arbetarantalet per produktenhet framställer denna andra metod alltså
produktionsvolymen per arbetstimme. På grund av att
åtta-timmars-lagens direkta inverkan eliminerats, visar serien då oavbruten fastän
icke jämn uppgång. Den har sina mest utpräglade språng mellan
1920 och 1921, mellan 1925 och 1926 samt mellan 1928 och 1929.
För år 1929 var indextalet för industrien som helhet icke mindre
än 143, mot 100 för år 19ij, och avkastningen per arbetstimme
skulle alltså ha stigit med 43 %. Indirekt sammanhänger givetvis
utvecklingen också i detta fall ganska säkert med
åtta-timmars-lagen, nämligen genom den redan antydda stimulans till ökad
sparsamhet med arbetskraft som dess ökade dyrhet gav upphov till.
Siffrorna och diagrammet sid. 77 f. visa att denna utveckling
sedermera har fortsatt t. o. m. i ökad takt.
Utöver denna siffermässiga framställning av den nya
organisationens betydelse för industrien som helhet har
Arbetslöshetsutredningen föranstaltat en undersökning av förändringarna i ett antal
individuella industriföretag, och resultaten föreligga i en av
professor Gustaf Åkerman utarbetad, som bilaga till utredningens
betänkande fogad undersökning. I detta fall är det visserligen icke
möjligt att bedöma allmängiltigheten av de gjorda iakttagelserna,
men resultaten äro icke desto mindre mycket upplysande, samtidigt
med att de växla i hög grad ej blott från företag till företag utan
också mellan olika produkter inom ett och samma företag. Såsom
62 man på förhand kunde ha väntat, framgår därav, att förändringar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
