Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
Som man härav finner, förelåg det ännu år 1924, sedan krisen
redan var övervunnen, en stark förskjutning i riktning av
industriens beroende av bankerna, fastän det också framgår att denna
förskjutning var starkare efter bolagens antal än efter deras
kapitalbelopp, d. v. s. mest utpräglad hos de mindre industriföretagen.
Motsvarande undersökningar för senare tidpunkter ha icke
verkställts, men det kan icke vara tvivel om att förhållandet delvis levde
kvar 1920-talet igenom och på nytt skärptes genom det våldsamma
nya prisfallet efter 1929.
Till de svårigheter för industrien som krisen lämnade i arv åt
den efterföljande tiden kommo också två ytterligare moment. Det
ena var åtta-timmars-lagen, som trädde i kraft med år 1920,
således omedelbart före krisens utbrott. Det andra var den skärpning
som ägde rum i de flesta länders protektionistiska politik, vilket
för en industri sådan som den svenska innebar ett allvarligt ökat
hinder.
Lösningen bestod främst i s. k. rationalisering. Denna innebar
delvis en allmänt förbättrad planläggning och disposition av
produktivkrafter, delvis den särskilda tillämpning därav som bestod i
ökad användning av mekanisk kraft och maskinella hjälpmedel.
Ofta skulle dessa ändringar ha varit lönande redan under äldre
förutsättningar, men i andra fall blevo de vinstgivande först genom
den stegring i arbetarnas timförtjänster som följde av
åtta-timmars-lagen; och även då så ej var fallet, gav löneändringen i förening
med den omläggning som krävdes av arbetstidens förkortning
impulsen till ökad användning av maskinkraft. Bland förändringar
på det rent tekniska området inverkade förmodligen samtidigt
elektricitetens ökade användning.
I sitt första, år 1931 avgivna betänkande har
Arbetslöshetsutredningen gjort en rad beräkningar till belysning av
förskjutningarnas innebörd för vart och ett av åren 1915 samt 1920—1929.
I huvudsak samma resultat framgå av beräkningar, enligt en något
annan metod, som ligga till grund för text och diagram sid. 77 f.
Arbetslöshetsutredningen tillämpar två olika metoder för att
framställa utvecklingsförloppet. Enligt den ena metoden har antalet
arbetare per produktenhet uträknats. Åtta-timmars-lagens
införande år 1920 medförde därvid till en början stark ökning i det antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
