Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
de sistnämnda grupperna upptagas för sig själva. Resultatet av en
sådan beräkning anges i vidstående tabell.
Under femtioårsperioden 1870—
1920 ökades alltså den på nu angivet
sätt avgränsade industribefolkningen
med nära 240 %. Dess andel av hela
folkmängden steg från omkring en
sjundedel till över en tredjedel. Vill
man ytterligare tillägga skogsbruket,
stiger andelen över 38 %, d. v. s. till ej långt ifrån två femtedelar.
Detta resultat avser att vara uttryck för den del av landets
befolkning som år 1920 ägnade sig åt alla slags varuförädling, till skillnad
från jordbruket å ena sidan samt handel, samfärdsel och s. k. fria
yrken å den andra.
Resultatet av 1930 års folkräkning är ännu ej känt som helhet
utan enbart för Stockholms stad och tjugu län; landsdelar av så
stor vikt ur industriell synpunkt som Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Västerbottens län saknas. Emellertid har det
ett visst intresse att ånge resultatet också för de sluträknade
områdena, under jämförelse med motsvarande områden år 1920.
Därvid märkes emellertid att år 1920 i Sverige ännu var ett
lågkonjunkturår; diagrammet nedan sid. 78 visar t. ex. att arbetarantalet
inom fabriksindustrien sedan icke överträffades före 1928. Det kan
därför icke undgås att en jämförelse mellan 1920 och 1930 skall ge
ett för lågt uttryck för tioårsperiodens allmänna utveckling, men
det kan icke hjälpas. Mindre betyder det för flertalet ändamål att
man får för låga tal för industribefolkningen, på grund av att de
utelämnade fyra länen äro starkt industrialiserade; detta stör ej
jämförelsen mellan siffrorna för de två åren 1920 och 1930, när
samma område undersökes för båda. Med samma sätt att räkna som
nyss, också i fråga om inräkning av skogsbruket, får man för det
sluträknade området en andel för industribefolkningen år 1920 på
37,0 % — för riket som helhet var siffran enligt förra stycket 38 %
— och år 1930 37,4 %, sålunda en mycket obetydlig ökning, men
dock någon.
Det kan vidare vara lämpligt att undersöka läget under
förutsättning att uttrycket industri tas i trängre mening än
yrkesstatistiken vanligen gör. Om man vill söka bilda sig en uppfattning 71
Å r Antal
personer tillh.
industribefolkningen % av hela
folkmängden
1870....... 610000 14,6
1880...... 793 000 !7>4
21,7
27.8
1910...... 3^,0
1920...... 35.°
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
