Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - II. Nuvarande karaktär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
kronor (åren 1917—25 20000 och åren dessförinnan 10 000
kronor).
A
B
Yrkesutövare
inom industri
och hantverk
enl.
folkräkningarna
Å r
[-Industriarbetare-]
{+Industriarbe-
tare+} enl.
industristatistiken
A
i % av
B
1900............ 296000 413000 71,7
1910............ 332000 565000 58,8
1920............ 417000 808000 51,6
Av dessa siffror att döma synes under perioderna 1900—1920
den till industrien i inskränkt mening hänförliga arbetarstammen
ha vuxit i avsevärt svagare grad än yrkesutövarna inom den
industriella gruppen i vidsträckt mening. Till en mindre del beror
förskjutningen på ökning i de grupper utanför arbetarnas krets som
industrien sysselsätter, men huvudförklaringen måste vara, att
hantverk, byggnadsverksamhet och varjehanda hit hänförlig
reparationsverksamhet etc., vilket allt enligt officiell statistik ej räknas
till egentlig industri, under senare år har sysselsatt en
proportionsvis betydligt större folkmängd än vad fallet var för ett par—tre
decennier sedan. Att detta utgör huvudförklaringen måste anses
otvivelaktigt och framträder ännu starkare mellan 1920 och 1930.
För det begränsade, i fråga om 1930 sluträknade området framträder
nämligen en ökning av befolkningen inom gruppen
byggnadsverksamhet etc. som utgör icke mindre än 34,6 %, över en tredjedel,
mellan 1920 och 1930, samtidigt med att den övriga
industribefolkningen, inklusive skogsbruk, har varit nästan exakt oförändrad. Den
abnorma karaktären av de ekonomiska förhållandena under året 1920
spelar så gott som säkert ingen roll i fråga om en jämförelse mellan
de två yrkesgrupperna, så att detta resultat förefaller avgörande.
En tredje grundval har man i den under år 1931 verkställda
företagsräkningen, för vilken ännu blott preliminära
resultat föreligga i fråga om riket som helhet. Dess siffror kunna i
någon mån tjäna som kontroll på yrkesräkningens.
Företagsräkningen anger (i avrundade tal) sammanlagda antalet personer,
sysselsatta inom »industri och hantverk, ej i kombination med annan
näring», till 727 400 och antalet personer, sysselsatta inom »industri
och hantverk i kombination med annan näring», till 125 400,
sammanlagt 852 800, en siffra som synes rimlig vid jämförelse med nyss
anförda tal från 1920 års folkräkning. Man torde alltså ha rätt att 73
6—617835
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
