- Project Runeberg -  Sveriges industri /
132

(1936) [MARC] - Tema: Statistics, Business and Economy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen - Malmtillgångar och malmbrytning - Malmbrytning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MALMTILLGÅNGAR OCH MALMBRYTNING

25 000 ton år 1929 och endast 5 000 ton år 1933. Tillverkning av
sinter redovisas i statistiken första gången för år 191 j, då 2 000 ton
tillverkades; den steg sedan hastigt, 1920 till 72 000 ton, 1925 till
144000 ton, 1929 till hittillsvarande maximum, 257000 ton, och
uppgick 1933 till 2j2 000 ton.

En omständighet, som kanske mer än någon annan medverkat
till den tekniska utvecklingen av gruvindustrien är den revolution
av kraftförsörjningen, som den elektriska kraftöverföringens
hastiga utveckling medfört. Det må erinras om att den första
elektriska kraftöverföringen i Sverige togs i bruk år 1893 från
Häll-sjön till Grängesbergs gruvor. Till belysande av såväl drivkraftens
totala ökning vid gruvorna som de elektriska motorernas andel däri
ha vidstående ur den officiella statistiken över bergshanteringen
hämtade siffror (i runda tal) sammanställts.

Gruvbrytningen har under denna
fyrtioårsperiod nästan fullständigt
elektrifierats. Endast omkring 1 % av
kraftbehovet tillgodoses numera med
direkt vattenkraft eller ånga. Detta har
även satt sin prägel på gruvfältens
utseende därigenom att de gamla
konstgångarna och de långa linledningarna
försvunnit.

Motorernas fördelning på särskilda
ändamål var år 1933: för uppfordring och pumpning 20400 hk,
för borrning (indirekt medelst tryckluft) 17 500 hk, för andra
ändamål vid gruvdriften 41 300 hk samt för anrikning, brikettering
och sintring 20 300 hk.

I äldre tider var den svenska järnmalmen förbehållen åt den
inhemska järnframställningen. Till år 1857 rådde exportförbud för
järnmalm med undantag av en viss kvantitet till Finland. Även
omkring sekelskiftet höjdes röster för att starkt inskränka
malmexporten i avsikt att bevara malmtillgångarna för den svenska
järnhanteringen, utan att dock några andra åtgärder vidtogos än att en
viss begränsning av exporten från Lapplandsfälten kom till stånd.
Malmexporten började egentligen först på 1880-talet från
Grängesberg; från 1892 har Gällivare deltagit i densamma och från 1902
Kiruna. Även en del andra malmfält såsom Blötberget och Idker-

Vid malmgruvorna använd drivkraft
Å r Totalt hk Därav elektriska motorer hk

1895................7200 300

1900................11 600 2 400

1905................20400 9 500

1910................27 500 18 600

1915................68 300 59 600

1920................86500 82700

1925................89200 87200

1930................106900 105200

1933................99 ’i00 98400

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:26:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svind36/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free