61 (Svensk kemisk tidskrift / V. årg.)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Salpeterindustrien i Sverige [1].

Af Å. G. Ekstrand.

(Forts. fr. V, 24.)

Ifrån Gustaf I:s tid ända till 1638, således öfver 100 år, hade
salpetertillverkningen bedrifvits vid ett begränsadt antal kronans
salpeterbruk, hvilka förekommo blott i vissa landskap, företrädesvis i
Ångermanland, Upland, Södermanland, Öster- och Vestergötland, Småland med
Öland samt Finland. Men, då endast de härader, som lågo tillräckligt
nära ett salpeterbruk, kunde lemna »persedlarne» in natura, blef följden
den, att de öfriga redan tidigt fingo lösa persedlarnes värde med
penningar. Omkring 1586 skedde värderingen på sådant sätt, att en
krono-eller skattebonde fick betala i salpeterhjelp 1 daler, en frälsebonde 1/2
daler och en torpare 2 öre. Enligt en resolution den 24 December
1627 skulle persedlarne lösas till närmaste köpstads pris, och på
1600-talet var detta inlösningspris i allmänhet 1 daler 27 öre (= 1/32 daler)
pr mantal, ehuru olika i olika landsdelar, i Östergötland var det t. ex.
blott 1 daler. Det s. k. kronovärdiet, motsvarande senare tiders
markeegångspris, infördes sannolikt ej före medlet af 1600-talet.

Emellertid synes bruket att för de hemman, som lågo så till,
betala salpeterhjelpen in natura hafva medfört åtskilliga missbruk och
försnillningar, så att kronan ej fick sin rätt, hvarför riksskattmästaren
Gabriel Oxenstjerna i ett cirkulär till landshöfdingarne den 28 April
1638 äskar, att salpeterhjelpen erlägges i penningar, hvaremot han helst
ser, att enskilde öfvertaga salpeterbruken och sälja salpetern till kronan
mot 50 daler pr skeppund luttrad, att betalas af salpeterhjelpsmedlen.
Kunde man få personer, som foro omkring och sjödo salpeter på samma

[1] Efter studier i de Sandebergska samlingarne i kammararkivet är jag i tillfälle
att något komplettera föregående uppgifter för den äldsta tiden. Gustaf I:s nit för
salpetertillverkningen belyses bäst af det förhållandet, att de 1529 och 1530 ur landet
rymde biskoparne i ett bref till kejsaren beskylde Gustaf för att i sin plundring af
kyrkorna gå så långt, att han lät uppgräfva kyrkogårdarne och sjuda salpeter af de
dödas ben. Vid herredagen 1532 visade Gustaf med afseende på salpeterbruken, att det
var en allmogens skyldighet att biträda med tjenstbarheter d. v. s. framskaffandet af de
för salpetersjudningen nödiga materialen, och från denna tid torde man också kunna
räkna uppkomsten af den pålaga, som fått namn af »salpeterhjelpen». År 1576 utgjordes
af bönderna i Bälinge och Norunda härader till salpeterbruket i Upsala 395 lass ved,
287 spann aska och 239 pund (tunnor?) jord. På 1580-talet uppgick
salpetertillverkningen ensamt i hertig Karls hertigdöme till omkring 40 skeppund pr år. Från 1603
finnes en »ordning på storfamnar ved till salpeterbruken i Östergötland», inalles 4,746
storfamnar. Af räkenskaperna för 1613 kan man finna, att hvarje hemman då utgjorde
1 stafram ved, 2 fjerdingar aska, 2 kärfvar halm, 2 dagsverken och 4 tunnor jord.
Från Albo, Kinnevalds och Norrvidinge härader utgjordes 1616 till salpeterverkstaden i
Tegneby 3,968 3/4 tunnor jord, 396 1/8 d:o aska, 793 3/4 d:o fårdynga, 2,381 1/4 lass ved,
1,587 1/2 kärfvar halm och 1,587 1/2 dagsverken. Ehuru persedlarne intill 1616 uttaxerades
utan någon bestämd ordning, synes dock en viss praxis hafva gjort sig gällande, i nära
öfverensstämmelse med hvad som 1616 blef Iag. Enligt 1616 års »ordning till
salpeterbruk» utgjordes nemligen af hvarje hel gård krono eller skatte: 4 tunnor jord, 1 tunna
fårdynga, 1/2 tunna aska, 3 lass ved, 2 kärfvar halm, af frälse hälften, af torpare
fjerdedelen; i praktiken synas härtill hafva kommit 2 dagsverken, emedan dessa alltid
upptagas i den tidens beräkningar, hvarjemte man oftast finner 5 i st. f. 4 tunnor jord.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svkemtid/1893/0063.html

		Svensk kemisk tidskrift / V. årg. / 61 (1889-1919) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|