Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
i vissa fall såsom till framställning af azobenzol, hydrazobenzol och
dylika derivat. Eeduktionen tillgår då så, att den erforderliga mängden
zinkstoft sättes till en i ständig rörelse befintlig blandning af
nitro-föreningen med stark natronlut. Ett alldeles egendomligt sätt att
införa amidogrnpper består i att låta amoniak inverka pä fenoler, hvarvid
ÖH utbytes mot NH2. Särskildt har detta sätt fått betydelse för
framställning af det vigtiga ^-naftylamin, ty /2-nitronaftalin kan ej genom
direkt nitrering af naftalin erhållas, och var ej ens kändt förrän 1886,
då det framstäldes på en omväg ur ortonitro-a-naftylamin. Deremot
har /?-naftylamin länge varit bekant och erhålles utan svårighet genom
att upphetta den jemförelsevis lätt åtkomliga Æ-naftol med amoniak.
Vid vanlig fenol går det ej lika lätt att utbyta ÖH mot NH2, men det
går dock genom användning af klorzinkamoniak.
Klorering förekommer ock, isynnerhet för att ur toluol framställa
åtskilliga benzylderivat. Alltefter temperaturen inverkar klor olika på
toluol, så att vid kokning den i toluolen befintliga sidokedjan CH3 mer
eller mindre klorsubstitueras och man får benzylklorid C6 H5 CH, Cl,
benzalklorid C6 H5 CH Cl2 och benzotriklorid C6 K:? CC13. Härigenom
öppnar sig en väg till artificiel framställning af bittermandelolja eller
benzaldehyd, man behöfver blott upphetta benzalklorid med vatten vid
högre tryck eller ock med svafvelsyra eller med pottaskelösning, så får
man bittermandelolja, hvilken som bekant är en värderad parfym och
äfven fått stor användning inom färgämnestillverkningen. Äfven
ben-zoesyran erhålles nu billigt antingen genom oxidation af toluol eller
genom upphettning af benzotriklorid med vatten. Kanelsyran kan också
erhållas ur benzaldehyd genom ättiksyreanhydrid och natriumacetat,
och särskildt har man för syntesen af indigo behöft ortonitrokanelsyra.
Sulfonering en har till ändamål att i en molekyl införa en eller flera
sulfongrupper SO3 H, hvarmed man antingen söker vinna den fördelen,
att ett i sig sjelft olösligt färgämne göres vattenlösligt, eller ock kan
man genom en följande operation utbyta sulfongruppen mot en annan
grupp, mest hydroxyl, som ej direkt kan införas. Sedan gammalt är
rykande svafvelsyra använd t. ex. för att göra indigo lösligt.
Isynnerhet äro sulfonerade naftalinderivat kända i mängd, och för de moderna
azofärgerna hafva de fått stor betydelse. Behofvet af stark svafvelsyra
har bidragit till utvecklingen af svafvelsyreindustrien i den mening,
att svafvelsyreanhydrid, som förr var ett sällsynt preparat, numera är
en betydande handelsartikel; och derigenom, att man nu disponerar syra
af hvarje styrka, har sulfoneringstekniken fått en precision, som man
ej kände till på 1870-talet. Tidigt iakttog man, att sulfongruppen kunde
utbytas mot nitrogruppen, och härpå beror en god metod att framställa
pikrinsyra eller trinitrofenol; man sulfonerar fenol och behandlar sedan
fenolsulfon syran med rykande salpetersyra. Men det finnes också
sulfongrupper/ som ej kunna utbytas mot nitrogrupper t. ex.
a-naftol-sulfonsyra, som vid nitrering ger dinitronaftolsulfonsyra ~ naftolgult S.
För att utbyta sulfongruppen mot OH-gruppen, smältes sulfonsyran
med alkalihydrat, en metod, som allmänt användes för framställning af
fenoler, t. ex. naftol ur naftalinsulfonsyra. Den första tekniska
tillämpningen häraf gälde alizarin, som erhölls genom smältning af
antra-kinonsulfonsyra med alkali. Ur meta-benzoldisulfonsyra erhålles genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
