Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Huru är det då möjligt att medelst ett så abstrakt begrepp som
energi få till stånd en verldsåskådning, som kan täfla med den
mekaniska i klarhet och åskådlighet? Svaret härpå sammanhänger med
svaret på den frågan, hvad vi erfara af den fysiska verlden. Detta
är uppenbarligen endast det, som våra sinnesverktyg förmedla, och
våra sinnesverktyg reagera endast på energiskilnader mellan dem sjelfva
och omgifningen. I en verld, der temperaturen öfverallt vore lika med
kroppens temperatur, skulle vi ej kunna erfara något om värme eller
köld, lika litet som vi hafva någon förnimmelse af det konstanta
lufttryck, hvarunder vi lefva; först, när vi framställa rum med annat
tryck, få vi kunskap derom. Men, säger man, materian kan man dock
ej öfvergifva, ty energien behöfver en bärare, något som har energi.
Men, om allt, som vi erfara om och af ytterverlden, består i dess
energiförhållanden, hvilken grund hafva vi då att antaga något, hvarom vi
aldrig erfarit något? Visserligen tänker mången, att energien är ett
abstraktum, blott och bart ett tanketing, medan materian deremot är
det verkliga, och dock borde det ju vara alldeles omvändt, ty materian
är just det tänkta, hvilket vi uppkonstruerat åt oss, för att framställa
det oföränderliga substratet för fenomenens vexlingar. Det verkliga, reala,
är just det, som verJcar på oss, och detta är alldeles odisputabelt
energien och ej materian. Äro materia och energi verkligen två olika saker,
ungefär som kropp och själ, eller innehålles icke det, som vi veta och
utsäga om materian, redan i begreppet energi, så att vi med ensamt
denna qvantitet kunna framställa alla företeelser? Hvad som ligger i
begreppet materia är först och främst massa, d. v. s. kapacitet för
rörelseenergi, vidare rumfyllnad, d. v. s. volymsenergi, vidare vigt, d. v. s.
den i den allmänna tyngden framträdande särskilda arten af
lägesenergi, och slutligen de kemiska egenskaperna, d. v. s. kemisk energi.
Det handlar således alltid blott om energi, och materian är ej något
annat än en till rummet sammanordnad grupp af olika energier,
och allt, hvad vi utsäga om materian, utsäga vi blott om dessa
energier. För att förtydliga sin mening tar Ostwald följande exempel: man
får ett slag af en käpp, hvad känner man då? käppen eller dess energi;
naturligtvis dess energi, ty käppen är i och för sig alldeles harmlös,
så länge den ej svänges; men man kan också slå sig mot en
stillastående käpp, och då erfar man den skilnad, som existerar mellan
käppens och sinnesverktygens energitillstånd, det är alltså likgiltigt,
om käppen rör sig mot mig eller jag rör mig mot käppen. Har
käppen och jag samma och likriktad hastighet, så existerar käppen ej för
min känsla, ty den kan ej komma i beröring med mig och verkställa
något energiutbyte.
Med energibegreppet kan man framställa allt, som man hittills
förmått framställa med begreppen materia och kraft, och ännu mycket
mer. I det att vi ej göra någon annan förutsättning rörande
sammanhanget mellan de olika energiarterna sinsemellan än den, som är gifven
i och med lagen för energiens vidmakthållande, få vi frihet att objektivt
studera de olika egenskaper, som tillkomma dessa olika arter, och kunna
då också genom den rationella betraktelsen af dessa egenskaper
uppställa ett system för energiarterna, som låter oss se likheterna och
olikheterna dem emellan och derför i vetenskapligt hänseende för oss vida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
