Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
beräknade och vid ett annat T. 4.2 % öfver det beräknade och detta på
hösten, således innan potatisen hunnit taga skada, och ehuru båda
brännerierna ligga helt nära hvarandra.
I allmänhet synas tillverkarne vara alltför benägna att skylla ett
dåligt utbyte på potatisens beskaffenhet medan i verkligheten det
antagna utbytet af 13 liter bränvin pr hektoliter potatis visat sig vara
nästan för knappt, hvaremot det antagna utbytet af spanmålen kanske
är väl högt. Åtminstone kan man finna en antydan derom i den
omständigheten, att de här upptagna utbytessiffrorna, tillämpade på år 1890—
91, som utmärkte sig för ovanligt stor majsbränning, alldenstund öfver 13
millioner kg. majs inmäskades, gåfvo ett bränvinsutbyte, som är öfver
§ % lägre än det beräknade, hvaremot för år 1895—96, då
majsbränningen var den lägsta på detta årtiondet, 272 millioner kg. majs,
utbytet blef mer än 3 % högre än det beräknade. Under år 1897—98
uppgick majsafverkningen till omkring IP/2 millioner kg. Sannolikt
torde dock utbytet af både majs, säd och potatis kunna stegras genom
bättre insigt i skötseln af Henze-kokaren, och det kan ifrågasättas,
huruvida ej en tjockare mäskning än den nu brukliga äfven skulle verka
fördelaktigt.
I allmänhet öfverstiger den söta mäskens sockerhalt i de svenska
brännerierna ej 14 %y hvaremot i Tyskland maskar med öfver 20 %
torde vara det vanliga. Denna »tjockmäskning», som till en början
föranleddes genom skattesystemet (mäskvolymskatt), anses hafva rätt
mycket bidragit till den tyska bränvinsindustriens utveckling. Man
ansåg länge, att jäsningen gick bättre i tunnare maskar, men i
Tyskland har man vid ett närmare studium af förhållandet funnit, att tjocka
maskar utjäsa lika bra, samt att jäsningen är renare, d. v. s. friare från
bijäsningar, hvadan alkoholutbytet i en sådan mäsk anses blifva större
pr samma qvantitet stärkelse.
Många af de svenska brännerierna äro mycket illa utrustade, och
tillverkningen S}rnes egentligen blott afse att tillföra ladugården den
från bränneriet fallande dranken. Huruvida detta är god hushållning
är en annan fråga, och sannolikt gör den bränneriegare, som vid en
årstillverkning af 200,000 liter erhåller 5 % under medelutbytet en
kännbar förlust. Den kostnad, han nedlägger på bränneriets försättande
i tidsenligt skick, gifver helt säkert god ränta.
Vid många, man kan numera säga de flesta af våra bränneriet,
har utbytet under år 1897—98 varit fullt tillfredsställande, så mycket
hellre, som de normer, hvilka i det föregående tillämpats, i synnerhet
för spanmål, äro något högre än de, som tillämpas i Tyskland/ der man
anser ett utbyte af 0.C9 liter af 50 procent ur 1 kg. majs, 0.65 liter ur
1 kg. råg samt O.ss liter ur 1 kg. korn vara ett mycket godt resultat.
Potatisen synes i Tyskland allmänt vara stärkelserikare än hos oss,
hvadan en jemförelse dervidlag blir svårare, dock anses ett utbyte af
20.88 liter pr 100 kg. potatis af 18 % stärkelsehalt vara mycket godt.
Med antagande af 17 % stärkelse och en hektolitervigt af 70 kg.
motsvarar detta utbyte 13.79 liter bränvin pr hektoliter potatis, hvilket ej
synnerligen mycket öfverstiger den norm, som antagits hos oss.
Om man besinnar, att de län, i hvilka utbytet blifvit mer än 1
procent högre än det ur råämnenas mängd beräknade, omfatta omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
