Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 *
Gas. Det förefaller egendomligt, att af landets 98 städer endast
27 hafva gasverk; man saknar bland dem äfven rätt stora städer, såsom
Vexiö, Borås, Sköfde, Halmstad. Men det medges, att de, som ej redan
skaffat sig gaslysning, kunna nu hafva åtskilligt att välja på i dess
ställe. Så t. ex. hafva några städer, exempelvis Halmstad och
Hernösand redan infört elektrisk gatubelysning, andra fundera på att införa
acetylénbelysning; slutligen torde till gatubelysning mycket väl egna
sig David Kempes glödlampa för fotogén, hvilket torde vara det allra
billigaste belysningssättet och helt visst förtjenar att pröfvas. För att
återgå till lysgasen, så kunna vi något uppehålla oss vid Stockholms
stad för att se, huru gasförbrukningen här gestaltat sig.
Gasförbrukning pr invånare. Gasförbrukning pr invånare.
1870 .................. 25 kbm. | 1895.................. 62.8 kbm.
1880 .................. 35 » I 1897.................. 72.5 »
1890 .................. 47 » I 1898 .................. 75.5 d
I Göteborg utgjorde gasförbrukningen 1898 35.4 och i Malmö 47.9
kbm pr invånare. I Stockholm användes af all gasen:
I I 1895 I 1897 I 1898 I
Till offentlig belysning.............................. 17 % \ lo %\ 12.i %
» enskildes beiysningsbehof.................. 51.7 »48 » 48.2 »
j » kokning, eldning och motordrift.......| 25.6 » | 31.2 » | 34.o » |
Under år 1898 utbyttes största delen af de vanliga gatulyktorna
mot auerlyktor, hvilket var anledningen till den betydande
minskningen i gasåtgång 1898. Den minskade gasutgift, som blir en följd
af auerbrännarens användning, uppväges emellertid till största delen,
om ej helt och hållet, af nödvändigheten att allt emellanåt anskaffa
nya auerstrumpor. Man gjorde förra året i Stockholm den erfarenheten,
att glödkroppen måste ombytas i medeltal 4 gånger under året i hvarje
lykta. Om man nu också icke gör någon direkt vinst på auerbrännaren,
hvarom det ännu är svårt att döma, så har man likväl för intet
skilnaden i ljusstyrka mellan auerljuset och en vanlig lykta, och det är
vackert så.
Explosiva varor omfatta dels ammunition och patroner, dels krut
och sprängämnen, dels tändrör. Redan 1864 anlades af Nobel
Vintervikens dynamitfabrik, hvilken är den äldsta i verlden i sitt slag. I
början af 1870-talet funnos blott två fabriker för krut och
sprängämnen med ett tillverkningsvärde af omkring 400,000 kr. 1897 funnos
16 fabriker med en tillverkning af nära 3 millioner. För
stenspräng-ning och grufdrift användas vanligen nitroglycerin, dynamit eller en
gelatinerad blandning af nitroglycerin och bomullskrut, kallad
spräng-gelatin; till ammunition och jagtkrut användes under namn af
rökfritt krut för olika ändamål antingen enbart gelatineradt bomullskrut
eller ock en gelatinerad blandning af nitroglycerin och bomullskrut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
