Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
1890-talet så småningom afstannade, och det icke blott i Sverige utan i
flertalet andra länder, där sådana pågått. Som en följd häraf nedgick
förbrukningen af nitragin så betydligt, att den fabriksmässiga
framställningen däraf icke längre ansågs kunna löna sig utan nedlades
(omkring 1900).
Orsaken till misslyckandet torde i främsta rummet få tillskrifvas
svårigheterna att under renodlingen, förvaringen och användningen
förebygga ett aftagande af bakteriernas virulens. Dessa svårigheter voro
emellertid i och för sig icke af den art, att de borde anses
oöfvervinneliga. Också har Hiltner äfven under de senare åren varit oaflåtligt
verksam för problemets lösning på en delvis förändrad grundval. Försök
med hans nyare preparat upptogos redan 1902 till utförande å
Mosskulturföreningens försöksfält dels vid Granarp, dels vid Flahult, under
ledning af d:r Hj. von Feilitzen. Och senast under sommaren 1905
anställde hr Bhodin — likaledes med preparat erhållna från Hiltner —
omfattande försök i olika svenska landskap, nämligen dels i Skåne, dels
i Västergötland och dels i Upland, försök för hvilka en redogörelse inom
kort torde vara att emotse.1)
Af hvad sålunda anförts torde med tillräcklig tydlighet framgå, att
Sverige i fråga om försöksverksamheten på baljväxtbakteriernas område
ingalunda är så efter blif vet, som de ofvan citerade talarne låtit påskina.
I hvad mån användningen af renodlade kväfvebakterier, äfven om
försöken med dem utfalla gynnsamt, kan anses innebära någon
synnerligen fruktansvärd konkurrens för de vanliga kemiska kväfvegödselmedlen,
ligger utanför ramen af denna uppsats att söka afgöra.
Om kolsyreassimilation och sockerbildning.
Af H. von Euler-Chelpin.
Det förra århundradet har lämnat oss i arf kännedomen om och
medel att eftergöra en stor mängd af den organiska naturens
beståndsdelar. Och likväl, om vi nu vilja gripa oss an med den säkert än
intressantare uppgiften att vid uppbyggandet af organiska ämnen följa
naturens egna vägar för att få en inblick i lifvets mekanism, så känna
vi snart hur många luckor som inom den preparativa kemiens område
ännu återstå att fylla.
Sätter man sig den nyssnämnda uppgiften till mål, så måste man
nästan med nödvändighet börja på den punkt, där naturen själf börjar
sina synteser, nämligen med bildningen af kolhydrat.
De hittills föreliggande detalj forskningarna på detta område lämna
oss valet mellan två föreställningar om kolsyrans inträde i den organiska
världen. Den första har uttalats af Baeyer. Enligt hans bekanta hypotes
spelar formaldehyden den förmedlande rollen mellan kolsyran och dess
*) Jämför i öfrigt Svenska Mosskulturföreningens tidskrift 1896 s. 296; 1898 s.
30, 496; 1899 s. 47, 312; 1903 s. 118; K.Landtbruksakademiens handlingar och
tidskrift 1899 s. 14. Tidskrift för landtman 1898 s. 5, 175 m. fl. ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
