- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Adertonde årgången. 1906 /
67

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

För att få en fullständigare föreställning om denna sackaratmängds
betydelse i praktiskt hänseende har jag äfven till jämförelse bestämt dön
vid råsaftens rening med bränd kalk i stycken uppkomna
sackarat-mängden. Det är ju allmänt erkändt, att Saturation och filtration gå bäst,
då man begagnar kalk i denna form. Fem försök hafva utförts i
öfverensstämmelse med de föregående, och tab. VII återgifver deras resultat.

Tab. VII

I Bland- ! Saftens I Osaturerad siam

Försök I ningens j alkali- gocker I Ga0

kalkhalt! tet ––––––

il total fritt bundet total

N:r I % I % I % % j % I %

1 ! 1.75 0.60 11.8 9.3 2.5 17.1

2 2.30 1.20 11.2 8.4 2.8 17.8

3 I 1.80 0.57 10.7 7.8 2.9 21.9

4 i 1.9 1 0.6 1 ll.o 8.0 3.0 20.0

i 5 j 1.81 0.70 I 10.6 6.9 3.7 I 19.1

medeltal 3.0 19.2

Om medeltalet af försöken inritas i fig. 2, så visar det sig, att den
uppkomna sackaratmängden nu var mindre än vid något föregående
tillfälle. Dock är den ej så mycket mindre än den, som bildats vid
begagnande af kalkmjölk eller varm sackaratmjölk, att det i praktiken
kan spela någon större roli.

! Härmed har jag alltså bevisat, att det kemiska sackaratet enbart
eller tillsammans med kalkmjölk ej föranleder någon större
sackarat-bildning i råsaften, då det tillsättes i ofvan angifven mängd. Och i
själfva verket är detta ej mer än hvad man kunnat sluta sig till på
teoretisk väg. Sackaratet själft är nämligen mycket lättlösligt i
sockersaft, såsom Lippmann visat och som äfven framgår af mina försök, som
visa, att saftens alkalitet blifver högre, då sackarat i någon form
tillsatts. På grund häraf kan man antaga, att då vanligt tekniskt sackarat
införes i varm råsaft, löser sig det kemiska sackaratet strax. Men
härvid stiger råsaftens alkalitet, i det trisackaratet upplöser sig till
(bi-ellér) mono-sackarat och kan, om tekniskt sackarat tillföres i tillräcklig
mängd, gå så högt som motsvarar saftens temperatur och koncentration.
Råsaften blifver mättad eller nära mättad med kalk. Om under sådana
förhållanden osläckt kalk i pulverform, som t. ex. medföljt kallt
tekniskt sackarat, börjar släcka sig, måste den ju fälla trisackarat liksom
i en fällare i Ausscheidung. Endast den skillnad förefinnes, att medan
sockerlösningen i Ausscheidung mättas med kalk endast genom tillsats
af kalkpulver, så mättas den med kalk i malaxören hufvudsakligen genom
upplösning af kemiskt sackarat.

Om man nu sammanfattar resultaten af dessa undersökningar, så
kan man uttrycka dem på följande sätt: Vid tillsats af tekniskt sackarat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:32:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1906/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free