Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
när afslutad, tydligt gifver vid handen, att flertalet af dessa är i behof af
revision. Endast för brom har Stas1- siffra hittills blifvit bekräftad.
Hvad särskildt kväfvet beträffar, har det lyckats Guye och
Ter-Gazarian1) att påvisa den felkälla, som ledt till uppställande af det
högre, oriktiga värdet. Det är redan nämndt, att Stas härledde
kväfvets atom vikt med tillhjälp af silfrets. Men silfrets »klassiska»
atomvikt, 107.9 3, stöder sig väsentligen på två relationer, KC103:KC1 och
AgC103:x\gCL Nu har det visat sig, att kaliumklorat alltid åtföljes af
klorid, som med kloratet synes bilda en fast lösning af konstant
sammansättning ända från första eller andra omkristalliseringen. Talrika
bestämningar hafva ådagalagt, att 1 del klorat i medeltal innehåller 2.7
tiotusendelar klorid, beräknad som klorkalium. Stas uppger visserligen,
att det af honom använda kloratet varit klorfritt, men det vill synas,
som om han härvid endast underkastat tvättvattnet eller moderlutarna
pröfning på klor. Närvaron af 1 tiotusendel klorkalium i kaliumklorat
höjer silfrets atomvikt med 0.017 7. Anbringas denna korrektion på Stas’
värden, sjunker silfrets atomvikt från 107.93 till 107.89. Direkta
bestämningar, utförda oberoende af de klassiska metoderna, leda till samma
resultat eller peka i hvarje händelse i samma riktning. De viktigaste
af dessa metoder grunda sig på förhållandena Ag:AgN03 (syntes och
elektrolys af silfvernitrat), Ag:CH3COOAg (analys och elektrolys af
silfveracetat) och Ag:C6H5COOAg (elektrolys af silfverbenzoat). Här hänföres
silfrets atom vikt alltså till de säkert kända atom vikterna för väte, kol
och kväfve, medan den enligt de klassiska metoderna stöder sig på
relationer till saltbildarna och alkalimetallerna.
Lägges det sannolikare lägre värdet af silfrets atom vikt (107.8 9) till
grund för en omräkning af de Stas’ska, relationerna för silfvernitrat,
erhåller man för kväfvet en atomvikt, som nära öfverensstämmer med de
af Guye och Gray funna siffrorna.
Af allt att döma är den nu vidtagna ändringen i kväfvets atom vikt
alltså blott en ringa början till en genomgripande omrevidering af snart
sagdt hela atom viktstabellen. Nedsättningen af silfrets atom vikt är
enligt kommissionens eget tillkännagifvande nära förestående; klorens torde
i samband därmed komma att höjas, och dessa båda viktiga värden
inverka i sin ordning på ett stort antal andra.
Klart är emellertid, att en så omfattande reform kräfver ett
samvetsgrannt och tidsödande arbete, och kommissionen har utan tvifvel
handlat fullt korrekt, då den uppskjutit införandet af de nya värdena,
till dess att samtliga till deras verifierande igångsatta undersökningar
hunnit blifva vederbörligen afslutade. Att med nervös brådska till
allmänt begagnande förorda värden, som ej hunnit blifva tillräckligt
pröfvade och som måhända efter ett par års förlopp ånyo skulle tarfva
ändring, vore uppenbarligen mindre välbetänkt.
Från vissa håll har man emellertid ondgjorts öfver detta dröjsmål
och gjort kommissionens verksamhet öfverhufvud till föremål för en
ganska omild kritik. Bland uppsatser, som sett dagen i detta syfte,
]) Cumpt. rend. 143, s. 411 (1906).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
