Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
ras. Rörande närmare detaljer såväl vid denna, som vid de i det
följande beskrifna metoderna hänvisas till mitt arbete: »Methoden zur
Untersuchung von Milch und Molkereiprodukten», Leipzig 1907, hvaraf
en ny, förbättrad upplaga nyss utkommit på engelska språket under
titeln: »Methods used in the examination of milk and dairy products.»
När destillatet utgör jämnt 110 c. cm. af bry tes destillationen och
filtratet filtreras för att frånskilja de flyktiga, vattenolösliga fettsyrorna. 100
c. cm. af filtratet titreras nu med YIO normallut och antalet c. cm.
dylik lut, ökadt med Yio» u^gör ett mått på smörfettets halt af flyktiga,
vattenlösliga fettsyror. För natursmör varierar detta tal i allmänhet
mellan 24 och 34 (dock i det stora flertalet fall ej under 27), medan
margarin endast kräfver ett par c. cm. Yio normallut. Man tycker då
att det alltid borde vara lätt att konstatera närvaron i smör af äfven
ganska små mängder margarin, på grund af den inträdande sänkningen
i halten af flyktiga vattenlösliga fettsyror, men ofta är detta tvärtom
mycket svårt. Hos enskilda kor kan ibland halten af flyktiga fettsyror
i smörfettet vara »abnormt» låg, ända ned till 15. Vidare varierar
halten af flyktiga fettsyror med laktationsperioden och delvis äfven med
fodret. I vissa trakter, såsom t. ex. vissa delar af Holland, är
Reichert-Meisslska, talet för smörfettet ovanligt lågt, särskildt under
höstmånaderna, t. o. m. så lågt att smöret därifrån länge misstänktes vara
förfalskadt när det exporterades till utlandet. Se härom min uppsats:
»Smörkontrollstationerna i Holland» i denna tidskrift, årg. 1907. Det
är sålunda ej så lätt att blott på grund af ett lågt H. Jf.-tal draga en
bestämd slutsats huruvida smöret blifvit försatt med margarin eller ej.
Dock bör man, om R. M.-talet är så lågt som 24 eller därunder alltid
betrakta smöret såsom misstänkt och underkasta det en mera ingående
undersökning.
2. Köttstorfers tal.
Detta tal uttrycker antalet milligram kalihydrat, som åtgår för
saponifikation af l gr. fett. Köttstorfer utgick ifrån att då smörfettet
innehåller betydligt större mängd fettsyror med låg molekylarvikt än
andra fettarter (oafsedt kokosfett), måste antalet syremolekyler per
viktsenhet hos smöret äfven vara större än vid andra fettarter, hvarför mera
KOH måste åtgå för saponifikationen.
Smörfettet saponifieras med alkoholisk kalilut i bestämda mängder,
hvarefter det oförbrukade kalit titreras tillbaka med — HCl. För rent
<L
smörfett varierar Köttstorfers tal mellan 220.5 —232, medan margarin
visar 192—200. Härsket fett gifver högre Köttstorfers tal. I förening
med Reichert-MeissVs tal gifver Köttstorfers tal mycket värdefulla
hållpunkter för bedömande af ett smörs renhet.
3. Refraktometertal.
Smörfettets ljusbrytning undersökes medelst en s. k, refraktometer.
Oftast användes för smörundersökningar den af Zeiss enligt Wollnys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
