Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
anvisningar konstruerade refraktorn eter n, som är försedd med Abbes
dubbelprisma. För rent smörfett varierar detta refraktometertal mellan
40,5 och 47, medan margarin visar 48—52. Ett mycket högt
refraktometertal motsvarar alltid ett mycket lågt Eeichert-Meissl’s tal och
tvärtom, dock utan att något matematiskt förhållande mellan dessa båda
tal existerar.
I England bedömes smörets renhet hufvudsakligen efter dessa tvenne
tal, hvarför äfven vissa länder, hvilkas hufvudsakliga smörexport är
baserad på England, såsom Holland, Danmark, Sverige och Irland, infört
dessa undersökningsmetoder vid sina officiella smörundersökningar.
$
4. Gr ismer s tal.
Crismer har funnit att bestämmandet af den kritiska temperaturen
för smörfettets löslighet i alkohol af en viss halt gifver synnerligen
värdefulla stödjepunkter vid bedömande af smörfettets renhet. Med kritisk
temperatur förstås då den temperatur, vid hvilken en lösning i bestämda
förhållanden af smörfett i alkohol gifver en klar lösning eller upphör
att gifva det. Denna temperatur varierar för smörfett mellan 53 och 57°,
medan gränstalen för magarin ligga mellan 77 och 78°.
Inblandning af kokosfett.
l. Fytosterinacetatprofvet.
Vid saponifiering af djur- eller växtfett kvarstår alltid en ej
saponi-fierbar rest, som vid djurfett utgöras af kolesterin, vid växtfett af
fyto-sterin. Salkowski föreslog att man skulle begagna sig af detta
förhållande för att i djurfett påvisa inblandning af vegetabilskt fett, men det
var A. Bömer som härför utarbetade användbara metoder. Förfarandet
går ut på att så fullständigt som möjligt frånskilja den ej saponifierbara
återstoden, hvilken därpå får utkristallisera ur alkohol. Enligt Sömers
ursprungliga metod företogs sedan kristallografisk undersökning, men
sedermera kompletterade han denna med den betydligt skarpare s. k.
acetatmetoden, hvarvid kolesterinet eller fytosterinet eller blandningen
af båda öfverfördes till acetat. Kolesterin- och fytosterinacetatets
smältpunkter äro betydligt skilda från hvarandra, i det att kolesterinacetatets
smältpunkt ej öfverstiger 115°, 4, medan fytosterinacetatets ligger mellan
125 och 127°. Äfven en ringa inblandning af fytosterinacetat i
kole-sterinacetat gifver sig genast tillkänna genom en stegring af
smältpunkten. Metoden är naturligtvis blott kvalitativ och utvisar endast om
vegetabiliskt fett blifvit inblandadt i animalt, men den är absolut
tillförlitlig i detta hänseende och utförandet möter ej några svårigheter,
om äfven de upprepade omkristalligeringarna af acetatet äro något
omständliga. Naturligtvis kan man äfven medelst denna metod konstatera
inblandning af margarin i smör, ty margarinet innehåller ju alltid
vegetabiliska oljor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
