Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
relativt stora yta upptaga en större mängd af fällningen, därigenom öka
sin egentliga vikt och komma närmare intill jästcellerna. Äfven
cellhinnans yta spelar härvid en roll; på en porös yta afsätter sig mera
kolo-fonium än på en glatt, sådan som jästcellens. Båda dessa faktorer kunna
spela en viss roll i första skedet af kolofoniums inverkan, d. v. s. innan
den blir kornig. När detta inträffar och kolofonium i flockar utfälles,
så samlar den vid fallet till hotten de ännu isolerade stafvarna och
utfäller dem tillika med jästcellerna. På detta sätt utfälles allra största
delen af stafbakterierna tillsammans med en ringa mängd jästceller. I
brännerierna gör man vid användning af kolofoniummetoden helt enkelt
så att, sedan jästen satts till mäsken, däri införas ytterligare 20—30 gm
alkalisk kolofoniumlösning.
Metoden har i synnerhet visat sig fördelaktig i melassbrännerier, där
man för att hålla bakteriejäsningen på afstånd vanligen steriliserat
mäsken genom kokning och tillsatt svafvelsyra, såvidt man ej föredragit att
använda mycket stora mängder ställjäst, hvilket såväl det ena som det
andra är rätt dyrbart. Vid kolofoniummetoden har man blott att
neutralisera mäsken och tillsätta kolofoniumlösningen och behöfver blott hälften
så mycket ställjäst som enligt den gamla metoden. Alkoholutbytet blir
mera regelbundet och brännvinet bättre i följd af Svafvelsyrans frånvaro.
I Frankrike, där mycket melassbrännvin framställes (= konjak?) har
redan sedan flera år nästan alla melassbrännerier infört kolofoniummetoden.
Några siffror ur tillverkningsstatistiken för
brännvin, socker och maltdrycker för tillverkningsäret
1911-12.
Af A. C. Ekstrand och K. Arnell
Brännvin. Antalet brännerier var under året 139 eller 3 mindre än året
förut. Hela tillverkningen utgjorde 40,215,194 1. n. st. eller i medeltal
289,318 1. vid hvarje bränneri. I Skåne lågo 102 brännerier, mot 100
året förut, med öfver 72 % af hela tillverkningen. Bland brännerierna
märkas också de 3 sulfitbrännerierna i Skutskär, Kvarnsveden och Bergvik
vid hvilka tillverkades tillsammans 4,346,622 1. n. st. Den största
års-tillverkningen 1,626,310 1. förekom vid ett sulfitbränneri. Frånsedt
sulfitbrännerierna hafva vid de öfriga 136 användts
169,928 dt. spannmål, alla slag
252 » maniokarot
4,289 » gråstärkelse
30,527 » melass
1,506,137 hl. potatis
133.800 » betor
Pressjästfabrikerna voro till antalet 9, af hvilka 2 också voro stora
brännerier. Vid de egentliga pressjästfabrikerna tillverkades 2,425,595 kg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
