Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Trodde att en lagstiftning i öfverensstämmelse med herr B. Eriksons i
Grängesberg förslag vid 1911 års riksdag skulle vara tillräckligt effektiv
för att hindra användningen af sackarin som förfalskningsmedel. Statens
intresse kräfde i ännu högre grad än landtbrukarens och
sockerfabrikanternas, att någonting åtgjordes i denna fråga.
Sekreteraren framhöll att Kemistsamfundet ingalunda borde motarbeta
användningen af en ren kemisk produkt, om densamma såldes på ett
lojalt sätt. Agrarerna kunde taga en sådan konkurrens från kemisternas
sida med fullkomligt jämnmod, ty om varor innehållande sackarin måste
deklareras såsom sackarinhaltiga, så torde användningen af detta
sötningsmedel bli skäligen begränsad.
Försök till en teori för torrdestillation af trä.
Föredrag hållet vid Kemistsamfundets sammanträde den 25 sept 1913.
Af Birger Klason.
(Forts. fr. 197. XXV).
Erinrar man sig nu, att vid mycket långsam kolning det erhålles
föga eller intet beck, så kan man i tjärkoksens höga halt af disponibelt
väte finna orsaken till den höga halten däraf i träkolet efter
14-dagarskolningen.
Det synes vara klart, att själfva hufvudkolningen vid 250°—350°
sker i två skilda stadier. I det första bildas dels träkol, dels beck i
ungefär samma förhållande som vid vakuumkolningen. I det andia stadiet
öfverföres becket i högre eller lägre grad i tjärkoks, en annan del af
becket öfvergår i mer eller mindre oförändrad form med kolningsgaserna.
En hög halt af tjärkoks kan såsom anfördt vålla en hög halt af
disponibelt väte, dock, väl att märka, endast såvidt allt eller åtminstone största
delen af becket blifvit öfverfördt i tjärkoks. Vid 500° är denna skillnad
försvunnen, ty mellan 400° och 500° bildas intet beck utan endast gaser.
Det må ock här anmärkas* att ju mera tjärkoks kolet innehåller,
desto fastare är det och tvärtom.
Norlin tror sig ha kommit till det resultatet, att under användandet
af 300° sluttemperatur kolen skulle i sammansättning och värmevärde
vara ganska väsentligt afhängiga af kolningshastigheten. Han anför i
tab. III angifna resultat.
Kol och disp. väte förhålla sig som resp. 10 : 2.66, 10 : 2.35, 10 : 2.78
och 10 : 2.6 6. Särskildt för furu är sålunda förhållandet nära nog
identiskt, hvilket gör det påfallande, att en differens i kolhalten af 2 %
skulle gifva en differens af 510 Cal. då beräkningen endast angifver
192 Cal. Vårt ugnskol framställdt vid 400° sluttemperatur med c:a 83
% kol, gifver mellan 7,800 och 7,900 Cal. alltså lika mycket som
Norlins hastiga kolning vid 500°.
Förbrännings värmet har därför sannolikt utfallit för lagt för Norlins
kol från de hastiga körningarna, också är deras sammansättning svårför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
