Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
dustrien har därför icke på många år deltagit i dylika utställningar.
Viktigare är att få mångåriga handelsfördrag till stånd, och för att få
dessa så fördelaktiga som möjligt borde importstatistiken ytterligare
specialiseras, på det att Tysklands kompensationsobjekt bättre må kunna
tillgodogöras vid blifvande förhandlingar.
Några siffror ur tillverkningsstatistiken för
brännvin, socker och maltdrycker för tillverkningsåret
1912-13.
Af K. Arnell och Å. G. Ekstrand.
Brännvin. Antalet brännerier var under året 143 eller 4 mera än året
förut. Hela tillverkningen utgjorde 45,330,127 1. n. st. eller i
medeltal 316,933 1. vid hvarje bränneri. I Skåne lågo 103 brännerier mot
102 året förut med omkring 71 y2 % af hela tillverkningen. De 3
sulfitbrännerierna i Skutskär, Kvarnsveden och Bergvik tillverkade omkring
4y3 million liter eller ungefär lika mycket som året förut. Den största
årstill verkningen, 1,675,850 1. förekom vid ett sulfit bränneri. Frånsedt
sulfitbrännerierna hafva vid de öfriga 140 användts:
235,165 dt. spannmål alla slag,
3,541 » gråstärkelse,
27,483 » melass,
1,772,000 hi. potatis,
100,721 » betor.
Pressjästfabrikerna voro till antalet 9, af hvilka 2 också voro stora
brännerier. Vid de egentliga pressjästfabrikerna tillverkades 2,873,567
kg. ren jäst och 2,915,585 1. n. st. eller omkring 98 kg. jäst på 100
1. n. st. Under perioden 1/fi—1/10 1913 då fabrikerna uteslutande
drefvos som pressjästfabriker blef utbytet i medeltal 37.1 kg. jäst och 36.5
1. n. st. ur 100 kg. inmäskad spannmål. Förra året voro dessa siffror
33.8 kg. jäst och 40.2 1. n. st. Spannmålen bestod till allra största
delen af råg och korn. Såsom jästnäringsämne användes maltgrodd i
växlande mängd. Materialkostnaden för brännvinet, beräknadt af priset
på de råmaterial, som åtgått inom alla brännerier utom pressjästfabriker
och sulfitbrännerier har varit, alldeles som förra året, 18.5 öre per liter
n. st. Till åstadkommande af 1,000 1. n. st. hafva åtgått i genomsnitt
401 kg. spannmål, 53 hi- potatis och hvitbetor och 10 kg. råstärkelse.
vid melassbrännerierna hafva till 1,000 liter brännvin åtgått 2,025 kg.
melass, således 150 kg. mera än förra året. Priset per hi. potatis har
varit 2.6 0 kr. mot 2.9 5 året förut. I materialkostnaden för brännvinet
ingår potatisen med omkring 66 % mot 74 % året förut. Att spannmål
mera kommit till användning torde bero därpå, att sädesskörden delvis
varit af dålig beskaffenhet och därför mera än eljest gått till brännvins-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
