Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själfständigt arbete äfven på teknikens område håller sig i främsta ledet.
Ett referat af de för kemister intressantaste förhandlingarna må därför
ock lämnas tidskriftens läsare.
Vid de allmänna sammanträdena behandlades frågan om elektrisk
uppvärmning af ingeniör J. W. Dahlgren, Stockholm, som påvisade dess
företräden i byggnadstekniskt, värmetekniskt, hygieniskt och
driftshänseende, men påpekade att rumsuppvärmning i allmänhet icke är
ekonomiskt möjlig vid högre kraftpris än 0,5—1,6 öre pr kwt på
förbrukningsorten. Den kan sålunda endast komma i fråga vid gynnsammaste
anläggnings-, drifts- och distributionsförhållanden, speciellt då tillgång finnes
på energi, som icke annorlunda kan användas. Ytterligare föredragande
behandlade ärendet mera ur detaljsynpunkt, elektriska värme- och
kokapparater med användning i hushållet o. s. v.
Sveriges industriella utveckling behandlades af öfveringeniör J.
Svedberg, Billesholm, på ett synnerligen intressant sätt. Han afsåg att visa,
huru vår industriella utveckling hittills försiggått och hvilket inflytande
på densamma yttre omständigheter haft, så ock framhålla de
förutsättningar i form af råvaror, kraftkällor o. d., som finnas för fortsatt
utveckling, men därjämte ock huru en bättre förståelse på alla händer är
nödig för denna utvecklings ledande på rätta banor.
AGA-ljusets användning behandlades af öfverfyringeniör U.
Grönvall, som påvisade dess redan vunna stora utbredning och betydelse
för sjöfarten samt af ingeniör H. A. Berggren, Gasaccumulator,
Stockholm, hvilken närmare gick in på blinkljusets karakteristiska egenskaper,
som gjorde det synnerligen lämpligt på alla signalväsendets områden.
Det s. k. Dalénljuset för järnvägsvagnar, fartyg, bostäder o. s. v.
karakteriseras af att gasen och luften intimt blandades med hvarandra i en
särskild blandare. Härigenom och genom lämplig utbildning af brännare
och glödstrumpor i öfrigt hade man vunnit ett ljusutbyte af ända till
6,5 nlj pr liter acetylen. Driftskostnaderna ställde sig ganska låga och
uppgå för 30-nlj-låga till 1,5 till 2 öre pr timme. Skötseln är
synnerligen enkel.
Ingeniör W. Borgqvist, i vattenfallsstyrelsen, Stockholm, talade så om
»vattenkraftens användning i Sverige». Enligt den officiella statistiken
åstadkoms år 1912 60—65 % af den i landet genererade effekten
medels vattenkraft, hvilket med hänsyn till den väsentligt längre arbetstiden
vid vattenmotorer än vid värmemotorer motsvarar c:a 80 % af hela den
i landet förbrukade energimängden. Vid 1915 års slut torde c:a 900,000
hästkrafter vara utbyggda. Ehuru af största betydelse för vår ekonomi
och vårt oberoende af utländskt bränsle, utgöra de likväl endast en
relativt liten del af landets tillgängliga kraft, c:a sex millioner hästkrafter,
häraf c:a två och en half i öfre Norrland, ganska aflägset från nuvarande
industriområden.
Huru den snabba utvecklingen på värmemotorernas område bereder
vattenkraften allt skarpare konkurrens och tenderar till att verka
hämmande på utbyggandet af nya vattenkraftanläggningar, påpekades därpå.
Till sist berördes kronans vattenfallsprocesser och vår föråldrade
vattenlagstiftning, som särskildt genom opraktiska bestämmelser i onödan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
