Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och med en elektrisk energimängd, 8 ggr mindre än för Birkeland-Eydes
metod och 1 1/2 ggr mindre än för kalkkväfve, allt för lika vikter bundet
kväfve. Ett franskt bolag har upptagit exploateringen af metoden,
hvilken lämnar både ammoniak och ren lerjord för tillverkning af
aluminium.
En särdeles snillrik metod för direkt syntes af ammoniak genom
förening af väte och kväfve har utarbetats af tysken Haber och har
framför de nyssnämnda metoderna fördelen att icke vara i öfvervägande grad
beroende på billig kraft. Det förhållandet, att Badische Anilin- und
Sodafabrik och två med den samarbetande fabriker sålt sina aktier i
norska kalksalpeterbolaget och nu offra sin kraft på installering af
Haberprocessen har säkerligen betydelse för dess framtidsutsikter. Nu
uppstår den frågan: kan det blifva öfverproduktion och skola de olika
täflande metoderna icke döda hvarandra genom att sänka priset under
tillverkningskostnaden? Vi behöfva blott erinra oss att artificiell
kväfvegödsel redan användes till ett värde af omkring 700 millioner kr per
år, och att en sänkning i priset och ännu mer bättre insikt i
landthushållningen sannolikt skall leda till en enormt ökad åtgång. Till
jämförelse härmed må nämnas, att, när den första skeppslasten
chilesalpeter 1825 kom till Europa kunde den ej finna köpare utan måste
kastas i hafvet.
Det bör slutligen påpekas, att ammoniumnitrat torde vara den mest
lämpliga formen för kväfvegödsel, emedan detta salt per ton håller
omkring dubbelt så mycket kväfve som kalksalpeter.
Inom den kemiska industrien spela ofta biomständigheter in, som
kunna gynna eller omöjliggöra ett företag, i Amerika är t. ex.
vattenkraften i Niagarafallen 4 ggr så dyr som i Norge och kan därför ej
komma ifråga till framställning af kväfvegödsel. I Norge åter är
kraften så billig och vattenfallen ligga så nära goda hamnar, att den norska
salpetern kan i pris täfla med Chilesalpetern, hvilken måste brytas ur
jorden, lösas, kristalliseras och slutligen fraktas långa vägar; bränslet
till vattnets afdunstning spelar här en afsevärd roll. Men huru skenbart
sekundära omständigheter kunna få stor räckvidd för framgången af en
kemisk process, visar allra bäst Leblanc-sodaprocessen. Denna
behärskade under nästan ett århundrade den s. k. stora kemiska industrien,
och nu bevittna vi dess långsamma borttynande. Genom den hafva
stora förmögenheter både vunnits och förlorats, men äfven efter döden
lämnar den åt vetenskapen och den kemiska industrien en
erfarenhetsskatt, som knappt kan sättas nog högt. Vi se en mycket väl utarbetad
process, beundransvärdt studerad i alla detaljer, som i sin hjältemodiga
strid för sin existens har kallat till hjälp allt hvad tänkas kan af
skarpsinne hos de lärdaste kemister och skickligaste konstruktörer, hvilka
också lyckades bringa den till en utomordentlig grad af fulländning, men
hvilken process dock dukar under inför oblidkeliga fastän skenbart
sekundära omständigheter. Den segrande medtäflaren, Solvay-processen,
hade haft att kämpa med många svårigheter och flera gånger måst
öfvergifvas. Ernest Solvay, som slutligen förde metoden till seger, byggde
sina förhoppningar därpå, att ammoniakmetoden utgår från två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
