- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjuguåttonde årgången. 1916 /
92

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

Det är dessa lerpartiklar och kolloidala ärrmen, som åstadkomma
absorp-tionsverkan. Gödsling med kali och löslig fosforsyra, med salpeter och
ammoniumsalter skulle, framhåller Zsigmondy, knappast hafva någon
nämnvärd betydelse för jordbruket, om icke dessa kolloidala ämnen i
åkerjorden ägde förmåga att absorbera dem, så att de sedan efter hand kunna
upptagas af växternas rötter.

Oftast torde denna absorption ske under utbyte eller substitution.
Har t. ex. kalk absorberats af kiselsyra, och man tillsätter klorkalium,
så utbytes en större eller mindre del af kalken mot kali. Den
naturliga humusen, som till hufvudsaklig del består af kolloidal substans,
är tämligen kväfverik (2—4 %\ En del af detta kväfve kan i form af
ammoniak utdrifvas genom att tillföra kali. Vidare vet man, att
absorption af fosforsyra ur en fosfatlösning påskyndas, om natriumsalt finnes
närvarande. Detta är dock en skenbar absorption, i det att natriumsaltet
bringar genom utväxling kalk och magnesia i lösning, och dessa i sin
ordning förena den lösliga fosforsyran till en fällning af kalcium- och
magnesiumfosfat.

Annorlunda blir förhållandet, då det gäller jordens förmåga att
absorbera syror t. ex. salpetersyra, i det att man då satt i fråga, huruvida en
sådan absorption i verkligheten existerar. Enligt undersökningar af
Knop, van Bemmelen m. fl. skulle salpeterrradikalen icke kunna
absorberas af jorden, utan nitrationen förekommer i vattenlösningen,
hvarigenom salpetern helt och hållet blir prisgifven åt vattnets cirkulation i
jorden.

Under senare tid hafva emellertid röster höjts, att faran för »salpeterns
vandring» eller jordens urlakning i detta afseende icke är så stor, som
man velat påvisa. Detta gaf mig anledning vidtaga några
undersökningar i berörda syfte för att se, om jorden verkligen saknade all
förmåga att absorbera nitratkväfve.

Den vid försöken använda jorden var en utpräglad styf lera och
lämnade vid analys följande siffror:

Djup i cm.
Kväfve total
Kali
Fosforsyra
Kalk (CaO)



i


0-20
0,14
0,41
0,14
0,87

20-60
0,05
0,43
0,07
6,72

60-100
0,03
0,39 l 0,03
14,64

Vid bestämning af jordens absorptionsförmåga har jag gått till väga
på följande sätt. 50 gr. jord invägdes omedelbart efter jordprofvets
upptagning och nedfördes i en för ändamålet lämplig kolf. Sedan öfvergöts
jorden med 200 cm3 KN03-lösning af känd styrka (0,01 mg. pr cm3),
hvarpå det hela omskakades några gånger. Därefter fick profvet stå i
24 timmar, då filtrering ägde rum och kväfvebestämning på en viss del
af filtratet utfördes efter Heitmairs kolorimetriska fenolsvafvelsyremetod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1916/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free