Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
måste tänkas i större skala eller ock fördeladt på flera afdelningar för
olika ändamål. Sorn bekant har hos oss uppstått tanken på att bilda ett
kemiskt industrikontor, som skulle motsvara den tyska: Verein zur
Wahrung der Interessen der chemischen Industrie Deutschlands, men detta
kemiska industrikontor skulle, enligt hvad man hittills vet därom, mest
sysselsätta sig med insamling och bearbetning af statistik, att lämna råd
och upplysningar åt medlemmarne, att hos myndigheterna bevaka den
kemiska industriens intressen samt att, ifråga om lagstiftningsåtgärder,
vidtaga behöfliga utredningar. Det har också varit på tal att utöka
industri-kontoret med ett försökslaboratorium, och teoretiskt sedt vore ju intet
att invända däremot. Emellertid har hvarken den tyska föreningen Verein
zur Wahrung der Interessen der chemischen Industrie något dylikt
laboratorium, ej heller den svenska förebilden därtill: järnkontoret. I
Tyskland med dess storartade kemiska industri finnas många
forsokslabora-torier, så t. ex. hafva brännerier, jästfabriker och bryggerier gemensamt
upprättat ett ståtligt Institut fiir Gärungsgewerbe, sockerfabrikerna hafva
ett Vereinslaboratorium, kaliindustrien har naturligtvis sitt, de stora
färgfabrikerna, som nu blifvit sammanslagna med ett aktiekapital på l milliard
mk likaså, och säkerligen finnas ännu andra. Det vore ju synnerligen
bra, om äfven i ett litet land som vårt vissa industrigrupper kunde slå
sig ihop om ett försökslaboratorium, utrustadt för deras speciella behof
t. ex. alla jäsningsindustrier, alla sockerfabriker, alla olje- och f
ettindustrier, alla sprängämnesfabriker, alla cellulosafabriker, alla glasbruk, alla
garfverier etc., hvarjämte de mindre industrierna möjligen kunde slå sig
tillsammans om ett gemensamt laboratorium. Dylika laboratorier kosta
pengar, mycket pengar, men, om hvarje industri redan under fredens
dagar har måst i görligast mån tillgodogöra sig alla vetenskapens och
teknikens framsteg, så blir det efter krigets slut en strid för lifvet att kunna
bestå i den ekonomiska täflingsstrid, som efter allt att döma redan
plan-lägges af de stridande stormakterna, särskildt England och Tyskland, för
att icke tala om att Amerika kommer att på allt sätt utnyttja de
fördelar, det redan vunnit på de andras bekostnad.
Det gäller således äfven för oss att i tid beställa om vårt hus, och
den närmaste och allra nödvändigaste åtgärden därvidlag är en
sammanslutning gruppvis af fabriker med samma eller liknande tillverkning, dels
för bästa och billigaste anskaffning af råämnen, dels till förekommande
af inbördes konkurrens, hvilket blefve döden för industrien under de
kommande vargatiderna. En andra åtgärd är fabriksteknikens höjande genom
införande af rationella och vetenskapliga metoder samt affallens
tillgodogörande. Detta torde mycket underlättas genom ett eller flera
försökslaboratorier. Med afseende på dessa skulle man möjlignn kunna tänka
sig, att målet kunde vinnas genom en utvidgning af de tekniska
läroanstalternas laboratorier, så att plats där bereddes för själfständiga
vetenskapligt-tekniska arbeten, hvilket måhända äfven bidroge att höja
intresset för den kemiska industrien och för studiet af kemien i allmänhet,
hvilket blefve en varaktig vinning för hela landet. Man skulle också
kunna tänka sig, alldeles som prof. Aschan föreslagit för Finland, ett
centralt försökslaboratorium möjligen med flera afdelningar men med i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
