Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, 178
förnekades detta faktum, som påstods ej »kunde» vara riktigt, men detta
gick ej länge att försvara, hvarför motståndarne öfvergingo till den
ställningen att »kreaturslöst jordbruk» ej kunde bedrifvas i brist på
kreatursgödsel. Denna vore nämligen hufvudvillkor för sädesproduktion.
Uppmärksam gjorda på, att ingen hade förordat kreaturslöst jordbruk, utan
endast att djurskötseln borde inskränkas därhän, att den producerade hvad
vi själfva behöfde af djurprodukter, samtidigt som gödseln, hvilken då
komme att minskas med c:a 10 %, bättre än hittills borde tillgodogöras
och att sädesodlingen borde ökas därhän, att vi sluppe från importen af
spannmål och fodermedel, uppmärksam gjorda på detta svarades, att
exporten af djurprodukter vore så obetydlig i förhållande till hela landets
produktion däraf, att den ej betydde något, ehuru det alltid framhållits,
att de stora kapital, som inflöte för t. ex. smörexporten vore en af
landets allra förnämsta inkomstkällor, den tredje i storleksordning, — den
var i själfva verket år 1914 den fjärde, — hvilken ej kunde undvaras.
Öfverskottet af djurprodukter vore dessutom en reserv, sades det,
hvartill man måste äga tillgång, eftersom konsumtionen af sådana vore i
starkt stigande, äfvensom att spannmålsimport vore lätt att åstadkomma,
i motsats till införsel af djurprodukter. Vid den nationalekonomiska
sidan af saken finge man ej fästa sig, sades det vidare, ty den
oförmånliga handelsbalansen betalades af industrien. Djurprodukterna skulle så
småningom stiga i pris och handelsbalansen därmed jämnas ut.
Visserligen medgafs underhand, att mjölkproduktionen med då rådande
pris vore förlustbringande, men att mjölkens produktionskostnader i
medeltal ställde sig högre än 8 öre pr kg. ville man ej godtaga, ehuru
det af jordbrukare genom detalj kalkyler visats, att produktionspriset
vore det dubbla eller däröfver.
Sålunda beräknade agronomen J. R. Högberg i ett föredrag om
»jämförelse mellan mjölk- och fläskproduktion» under landt bruks veckan 1915,
hvars förhandlingar in extenso offentliggjorts i »Handlingar till
landt-bruksveckan 1915», att vår mjölkproduktion för smörexport år 1911
lämnat en förlust under vissa förutsättningar af 17,4 mill. kr. Handlingarna
innehålla icke någon som helst gensaga mot denna beräkning. I min
förut nämnda bok af år 1913 angifves förlusten å smörexporten i
medeltal för perioden 1906—1910 till 16—18 mill. kr. pr år, således ett
öfverensstämmande resultat, ehuru det ernåtts genom olika
beräkningsgrunder. Vidare beräknade herr Högberg i samband därmed, att l kg.
mjölk vid en produktion af 2,000 kg. pr ko och år, hvilket anses vara
medeltalet i vårt land, kostade 13,05 öre; docenten G. E. Cassel
beräknade i sin läsvärda bok: »Framtideris jordbruk», att kostnaden vid
en medelproduktion af mjölk för hela riket af 1,891 liter pr ko och år
blefve 18,67 öre och vid 3,000 liters medelmjölkning 14,62 öre,
hvarjämte vid ett föredrag, nu utgifvet i broschyrform under titel: »Om
produktionspriset på mjölk», godsägaren B. John F. Andersson i
Wallsta-näs kalkylerade, att vid större landtbruk i mellersta Sverige mjölkens
produktionspris blefve 23—24 öre pr liter vid en medelmjölkning af
2,750 liter pr ko och år. Stockholms stadsfullmäktiges mjölkhandels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
