Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SLOTTET CORNETO I KYRKOSTATEN - Slottet Corneto i Kyrkostaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ena benet och hvarken i hjertat eller hufvudet. Hufvudet var snillrikt och hjerta hade
han icke.
Det måste ändå ej vara rätt att så der låta allmänheten gifva ut sina penningar för
pura osanningar; men det hade fatt gå för denna gång — ändamålet helgar medlen.
Ingen menniska söker lyckan hemma (vi ha en sann fabel om den egenheten) lika
litet som vi Svenskar söka kunskap hemma — och så hade jag gjort, jag också. Jag
skref till flere "väl underrättade personer”, och rådfrågade mig till och med i väl under-
rättade cirklar, som åter är en hel klunga af personer, sammanvuxna alldeles som den
såkallade råttkungen. Som vi veta, fick jag ingenting veta och böljade derföre så här.
”Månen kastade sitt silfverskimmer på slottet Cornetos tom” — men om nu slottet
inga tom har? — således:
”silfverskimmer på den lugna insjön, som omger slottet Cometo."
Det år ganska möjligt att der ingen insjö finnes, i Kyrkostaten är icke så godt om
vatten som i Asunda socken, der man består sig trehundrade sextio fem sjöar; — således:
"skimmer på slottet Cornetos tak” — ty utan tak kan det väl ej ändå vara.
Läsaren behagar benäget förmärka, att jag går mycket samvetsgrannt till väga när jag diktar.
Jag hade således beslutat mig för taket och skulle just fortsätta med min
naturmålning, då dörra gick opp och min vän Magistera kom in klädd i sin gamla, grå bonjour
och något snedgångna stöflar. Namnet vill jag ej nämna sedan jag beskrifvit den tarfliga
habiten; ty min vän Magistern klär sig i svart frack när han uppvaktar biskopen, och
skulle aldrig förlåta mig om jag presenterade honom för den vördade allmänhet i
hvar-dagsdrägt. Allmänheten är högvördigare än någon biskop.
Hvad gör bror? frågade Magistern och stack fram sin tunna näsa öfver papperet.
Jag diktar.
Jaså, skall det ut på trycket?
Ja, det måtte väl vara klart, att jag inte sitter här och ljuger för mig sjelf heller.
Jaså — det skall väl bli något till Julen kan jag tro; — det är fasligt hvad det
utkommer mycket skräp — bror bör inte ta åt sig — till Julen — hm.
Hör på bror! började jag, vet bror någon, den allra minsta smula om slottet
Cor-neto i Kyrkostaten — blott en gnista, ej större än smöret salig moster Karin förstod
att anbringa på en brödkaka, då jag som bara begärde en extra smörgås, timman efter
middagen, derföre att jag glömt ’äta frukost.
Slottet Cometo, böljade vännen, hm — hvar ligger det?
I Kyrkostaten.
Jaså, i Kyrkostaten — kanske det står något derom i Conversations-lexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
