- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
8

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 3. Riksdagen i Strengnäs

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allvarligare uppmärksamhet åt den i Tyskland pågående religiösa
rörelsen. Deremot öfverensstämma alla gamla underrättelser
deri, att konungen under riksdagen i Strengnäs
gjorde bekantskap med den nya läran. Så heter det i en
gammal krönika, att då konungen fick "höra några unge
män predika, som varit mäster Olofs disciplar, förundrade
han sig" och begärde upplysning af Laurentius Andreæ,
hvarvid denne skall hafva meddelat honom, "hurusom
doktor Martinus hade denna saken begynt, huru han hade
kringskurit påfve, kardinaler och de store biskopar samt
särskildt lagt i dagen, att de icke skulle kunna draga fram
en bokstaf af den Heliga Skrift, dermed de kunde bevisa,
att deras stora välde och herradöme hade Guds befallning
att grunda sig uppå".

Det var naturligt, att konungen med begärlighet skulle
lyssna till sådana ord, enär de ju syntes erbjuda honom en
giltig anledning att stäcka hierarkiens magt och åtkomma
kyrkans skatter. Men att kyrkoskickets förbättring varit
Gustaf likgiltig utom såsom medel att komma i besittning
af kyrkans egendom, är utan tvifvel en mycket orättvis
beskyllning. Väl må det vara sant, att den kyrkliga
reformationen för honom fick en hufvudsaklig betydelse
såsom ett medel för den politiska nydaningen. Men å andra
sidan låter sig ej förneka, att konungen, hvars öfvergång
till den nya kyrkliga ordningen skedde småningom och
utan att på länge vara offentligen erkänd, i den mån han
hunnit göra sig förtrogen med den evangeliska läran,
omfattade henne med värma samt mer och mer kände sig
gripen och tilltalad af hennes sanning.

Visst är, att konung Gustaf snart nog tog kyrkoväsendets
högsta ledning i sin hand och sjelf blef Sveriges
förnämste reformator. Han gjorde Laurentius Andreæ,
som vunnit hans förtroende, till sin kansler och gaf honom
jemte arkidiakonatet i Strengnäs samma befattning vid
kapitlet i Upsala. Olaus Petri förflyttades äfven i
konungens närhet, i det han om våren 1524 förordnades till
Stockholms råds sekreterare. Vid samma tid insatte
konungen till kyrkoherde i Stockholm magister Mikael
Langerbeen, som ock hade studerat i Wittenberg, nyss

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free