- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
9

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 3. Riksdagen i Strengnäs - § 4. Vederdöpareofog i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemkommit och var Luthers lära tillgifven. Olaus Petri, som
ännu icke var vigd till presbyter, förordnades att såsom
diakonus predika i stadskyrkan. Att han såsom predikant
väckte stort uppseende, behöfver knappt sägas. Många
mottogo hans undervisning med bifall; hos andra var han
illa liden, så att det berättas, att han till och med på
predikstolen understundom blef utsatt för stenkastning och
annat ofog. Emellertid var nu det rena Guds ords
predikan i landets hufvudstad börjad, och för de män, som
verksammast arbetade för kyrkans förbättring, ett
vidsträcktare fält öppnadt.

§ 4. Vederdöpareofog i Stockholm.



Snart yppade sig i Stockholm symptomer af samma
revolutionära rörelse, som några år förut i Wittenberg höll
på att i sin brodd förderfva Luthers verk. År 1524,
medan konung Gustaf och Laurentius Andreæ voro frånvarande,
ankommo till Stockholm på ett holländskt fartyg några
s. k. vederdöpare, bland hvilka de förnämste voro
Melchior Rink och Bernhard Knipperdolling, den förre
bundtmakare, den senare krämare till sitt egentliga yrke. Desse
män började förkunna sina läror om barndopets ogiltighet,
om Andans omedelbara uppenbarelse, om allt utvärtes
kyrkoväsendes förkastlighet och om det messianska rikets
snara upprättande på jorden. Innan kort var svärmeriet
i full fart: kyrkor och kloster stormades, helgonbilder och
kyrkoprydnader nedrefvos och släpades i smutsen kring
gatorna, biktstolar och altaren förstördes o. s. v.
Langerbeen och Olaus Petri delade väl icke svärmeriet, men "togo
det för godt". De öfverraskades så deraf, att de icke,
förrän det var för sent, sökte skydda sin hjord eller
återkalla den till sans. Men så snart konungen hann
återkomma till hufvudstaden, gaf han Langerbeen och mäster
Olof skarpa förebråelser för deras efterlåtenhet, hvarjemte
han för egen del skyndade att med kraft och allvar stäfja
ofoget. Vederdöparnes hufvudmän fängslades och hade
nära pliktat med sina lif. Men konungen lät genom
förböner och böter beveka sig att åtnöjas med deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free