Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 7. Disputationen i Upsala och Mäster Olofs giftermål.
- § 8. Nya testamentet i svensk öfversättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gitte. För öfrigt sade sig Gustaf undra på, att en
menniska skulle vara i kyrkans bann för äktenskapets skull,
"det Gud intet förbjudit hafver", men deremot icke för
slemma förbrytelser mot det sjette budet. Tydligen var
konungen mycket benägen att gifva Olaus rätt, utan att
han dock bestämdt godkände hans öfverträdelse af
celibatsbudet. Någon påföljd af lagbrottet förspordes emellertid
icke, hvilket klart ådagalägger, att kyrkan ej längre var
nog mägtig att kunna upprätthålla sina lagstadgar.
§ 8. Nya testamentet i svensk öfversättning.
Att bibeln på modersmålet komme i hvars mans hand,
måste naturligtvis vara ett önskningsmål för alla evangelii
vänner. Visserligen fanns en svensk öfversättning af vissa
bibelböcker, utgången från Vadstena kloster och väl
förnämligast ombesörjd af den hel. Brigittas biktfader, doktor
Matthias. Men denna öfversättning var så sällsynt, att
biskop Brask icke kände mera än ryktet derom. År 1522
utkom Luthers tyska öfversättning af nya testamentet, och
två år senare hade den med konung Kristian Tyrann
landsflyktige borgmästaren i Malmö Hans Michelsson uti
Wittenberg besörjt en dansk version af nya testamentet från
Vulgata, ehuru under omisskännelig inflytelse af Luthers
öfversättning.
Det dröjde icke länge, innan konung Gustaf yrkade,
att man äfven i hans rike borde följa exemplet. Om våren
1525 befalde han den valde erkebiskopen Johannes Magnus
att föranstalta en svensk öfversättning af nya testamentet.
Nästan alla folk, sade konungen, hade bibeln tillgänglig på
eget tungomål. De uppkomna tvisterna i religionsfrågor
gjorde det nödvändigt, att hvar man kunde stödja sitt
omdöme på Skriftens ord. Många prester vore så okunnige,
att de ej förstode latin, och behöfde derföre hafva bibeln
på modersmålet. Biskoparne vore pligtige att besörja detta
verk. Undandroge de sig det, kunde konungen icke inse,
huru "de förtjenade namnet herdar, då de icke allenast
icke födde fåren, utan ock missunnade dem betesmarkerna".
Erkebiskopen gillade konungens skäl och aflät den 4:de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0022.html
