- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
29

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 12. Vesterås riksdag - § 13. Vesterås recess och ordinantia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sades. Tvisten räckte till aftonen: ingendera af kämparne
gaf vika, men mången åhörare gick hem från riksförsamlingen,
om icke omvänd, åtminstone mindre fast i sin
katholska tro.

Tredje dagen började borgare och bönder med högljudt
knot fordra, att rådet och adeln måtte göra slut på
villervallan. I annat fall skulle de sjelfve på egen hand förena
sig med konungen och vända sig mot adeln. Detta verkade,
och man blef nu ense om att underkasta sig konungens
fordringar, om denne ville återtaga regeringen. En deputation
afsändes, men först efter flere afslag och förnyade böner
lofvade Gustaf att följande dagen åter infinna sig i
riksförsamlingen. Denna dag, den 27 Juni 1527, fattades det beslut,
som med ens förvandlade den svenska kyrkans ställning.

§ 13. Vesterås recess och ordinantia.



Det vigtiga riksdagsbeslutet, som är kändt under namn
af Vesterås recess, innehöll tvenne väsentliga punkter. Den
ena angick en reduktion af kyrko- och klostergodsen. Kronans
försvagade ränta skulle först och främst upphjelpas genom
kyrkans och klostrens öfverflödiga inkomster. Biskoparne
skulle gifva konungen en summa penningar, "eftersom de
kunde med honom öfverens varda", samt derjemte
"antvarda honom de slott och fästen, som de innehade".
Angående domkyrkornas och kanikernas inkomster borde
öfverläggas, "hvad till deras redliga uppehälle behöfdes",
hvarefter konungen skulle taga "det utöfver är". Ändtligen
stadgades, att "efter nu i klostren under många år varit
ett skröpligt regemente, mest i thy att de hafva haft klena
föreståndare, som låtit klostren förfalla och godsen
förskingras, så borde konungen skicka en god riddersman,
hvilken skulle sörja för klosterfolkets nödtorftiga uppehälle
och hålla klostren vid magt, men låta hvad af klostrens
inkomster vore öfverflödigt komma till konungens tjenst
och äfven hålla klostren öppna för borgaläge eller eljest,
som konungen täcktes". Dock icke blott kronans ränta skulle
upphjelpas, utan äfven det försvagade ridderskapet. Till
den ändan förordnades, att adeln skulle ega rätt "att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free