- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
39

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 16. Biskopsvigning utan påflig konfirmation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

år innehaft sina befattningar, men deras val hade ej
blifvit af påfven konfirmeradt, och de voro således ännu ej
biskopsvigde. Sammalunda var förhållandet med den
nyligen valde biskopen i Åbo Mårten Skytte, f. d.
dominikanermunk och ordens generalvikarie i Sverige, hvilken i
utlandet skall hafva blifvit bekant med och vunnen för
kyrkoförbättringens sak samt derigenom förvärfvat sig
konungens förtroende och förord till sitt nya embete. Att
sådana män, som sjelfve saknade vigning och smörjelse,
skulle verkställa konungens kröning, ansågs förmodligen
ej lämpligt. Gustaf skref derföre i November 1527 till
biskop Magnus Sommar i Strengnäs, att "som han väl kunde
besinna, att allmogen näppeligen ville längre tillfreds vara
att icke hafva smorda biskopar, ändock samma smörjelse
föga af nöden är, så borde han, så vida han ville vid sin
election förblifva, låta sig under vintern viga och smörja"
samt dermed vara färdig före Trettondedagen. Vågade
han det icke, så ville konungen ej tvinga honom. Men
han skulle då lemna sin biskopsstol, hvarpå konungen ville
uppsöka någon annan, "som sådant fel icke hafver". Samma
besked fingo säkerligen de öfriga, och följden blef, att
Magnus Sommar i Strengnäs, Magnus Haraldi i Skara och
Martinus i Åbo Trettondedag Jul 1528 läto viga sig i
Strengnäs domkyrka af den gamle Vesteråsbiskopen Petrus Magni,
som sjelf hade blifvit vigd i Rom. Hvad sålunda skedde
var icke alldeles utan vigt. Ty dels innebar det en
lösgörelse från påfven, att man företog biskopsvigning, utan
att afvakta hans konfirmation af valet, dels blef derigenom,
att akten förrättades medelst handpåläggning af en på
kanoniskt sätt redan vigd biskop, den s. k. apostoliska
successionen bevarad åt de lutherska biskoparne i Sverige.
De tre nyvigde begåfvo sig genast till Upsala, der konung
Gustafs kröning högtidligen försiggick den 12 Januari 1528.
Att ur kröningseden utlemnades den gamla förpligtelsen för
konungen att beskydda den heliga kyrkan och hennes
personer, väckte naturligtvis uppseende, såsom ock att Olaus
Petri i sin kröningspredikan mycket skarpt betonade konungens
pligt att "hafva tillsyn med biskopar och prester, som
i hans land äro, att de troliga predika Guds ord".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free