Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 29. Konung Gustafs bibel
- § 30. Ny riksdag i Vesterås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgestaltning inom de finska församlingarne till likhet med
den nya ordning, som i Sverige blifvit införd.
§ 30. Ny riksdag i Vesterås.
Att konungen genom inflytelse af sina utländska
rådgifvare ej blott föranleddes att söka införa en splitter ny
kyrkoförfattning, utan äfven lät förmå sig att i strängare
protestantisk anda ifra för bortläggande af de kyrkoseder,
som i den Heliga Skrift icke voro grundade, visade sig bäst
vid riksdagen i Vesterås (1544). Vi erinre oss, huru
kyrkomötet i Örebro (1529) hade låtit de gamla kyrkobruken
stå qvar och endast sökt förklara deras betydelse i
protestantisk syftning. Nu åter blef en stor del af dem rent
af förbjuden. Så afskaffades helgonens åkallan och i
sammanhang dermed en mängd af de gamla helgdagarne,
hvarjemte förbud utfärdades mot pilgrimsfärder, vigvatten,
själamessor m. m. Någon trosbekännelse framlades väl icke
heller nu, utan man bestämde blott, att "Gudsord och det hel.
evangelium allmänneligen skulle brukas i den kristeliga
församlingen här i Sverige". Men då det heter, att "konungen
och allt riksens råd, adel, biskopar, prelater, köpstadsmän
och menige man förpligtade sig att aldrig gå ifrån
den nu antagna läran", så var ju härmed temligen
otvetydigt medgifvet, att äfven i fråga om kyrkoläran en
förändring verkligen kommit till stånd. Anmärkningsvärdt är
ock, att då vid samma riksdag den s. k. arfföreningen
angående svenska kronans ärftlighet inom Vasahuset skulle
högtidligen stadfästas, konungen uppträdde inför ständerna
med erinran om, hvad han i reformatorisk rigtning hittills
åtgjort, samt med uttrycklig bekännelse, att den kristna
lärans hufvudpunkt vore "en sann förtröstan på Jesu
Kristi allena gällande förtjenst". Tager man allt detta i
betraktande, så torde 1544 års riksdag kunna sägas hafva
beseglat reformationens välde, hvarjemte man kan taga för
afgjordt, att ifrån denna tid icke blott de aflysta
kyrkobruken bortlades, utan äfven Svenska handboken och
messan öfver allt infördes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0072.html
