Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 29. Konung Gustafs bibel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förståndigare är än den latinska, utan också drager närmare
intill den hebreiska texten". Nya testamentets öfversattning
i 1541 års bibel är väl icke i meningens återgifvande,
men i uttryck och ordställningar så afvikande från den af
år 1526, att hon med skäl torde kunna kallas en ny
öfversättning.
Ett exemplar af den nu i tryck tillgängliga svenska
helbibeln utdelades till hvarje kyrka i riket, hvarjemte må
nämnas, att nya testamentet och särskilda böcker af det
gamla omtrycktes, till mesta delen ånyo öfversedda, under
den följande tiden intill år 1569. Utan tvifvel står den
svenska kyrkan i stor tacksamhetsskuld hos Laurentius
Petri för den dyrbara gåfva, som förnämligast genom hans
insigtsfulla ledning kommit henne till del i den s. k.
Gustaf I:s bibel. Språket är det renaste och skönaste, som
i någon svensk skrift från denna tid förekommer, och att
arbetet äfven i öfrigt hade stora förtjenster och ett
varaktigt värde, bevisas bäst deraf, att denna öfversättning ända
till den aldra sista tiden varit och, åtminstone hvad gamla
testamentet angår, ännu är med högst få förändringar
svensk kyrkobibel.
I sammanhang härmed bör nämnas, att äfven Finland
snart nog fick bibelordet återgifvet på finskt tungomål.
Äran af att hafva företagit detta arbete tillhör Mikael
Agricola, en man, som äfven i öfrigt inlagt så stora
förtjenster, att han blifvit kallad Finlands reformator.
Efter att hafva tjenstgjort vid Åbo kyrka, studerade han tre
år i Wittenberg och blef der magister 1539. I sällskap
med Georg Norman återvände han till Sverige med ett
anbefallningsbref från Luther, som kallar honom "juvenem
eruditione, ingenio et moribus excellentem". Han anstäldes
genast såsom skolmästare i Åbo, der han redan förut
innehade prebende, biträdde under några år biskop Mårten
Skytte i hans embetsförvaltning och blef slutligen sjelf
biskop i Åbo 1554, hvilket embete han innehade till sin död
1557. Agricola öfversatte på finska och utgaf från år 1542
nya testamentet och större delen af det gamla. Desslikes
öfversatte han handboken, messboken och åtskilliga lutherska
psalmer samt möjliggjorde derigenom gudstjenstens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
