- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
75

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 36. Laurentii Petri skrift om kyrkostadgar och ceremonier - § 37. Laurentii Petri kyrkoordning.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mannen, till att uppenbara påfvens gräsliga villfarelser och
visa oss den rätta vägen, af synnerlig nåd uppväckt och
gifvit hafver, och för den skull hans lära lika som den aldra
vissaste anammat hafve
, så kan jag ock icke tro, att vi skole
finna någon likare kyrkoordning, än äfven den de sig vid
hålla, som samfält med oss enahanda lära efterfölja, d. ä.
densamma som doktor Martinus och doktor Philippus stält
hafva, och synnerligen för den skull att vi aldra lättast
och med minsta förargelse kunne dermed komma till väga,
efter det emellan den kyrkoordningen och den, vi härtill
hafva hållit oss vid, är den minsta åtskilnaden."

Man finner, att då det nu var nödigt att öppet
förklara sig för ettdera af de begge stora protestantiska
kyrkopartierna, så var Laurentius Petri icke tveksam i
valet. Ehuru han icke ville uppgifva den fria och
sjelfständiga hållning, som reformationen i Sverige allt ifrån
början intagit, så ansåg han dock välbetänkt och i
sanningens intresse nödigt, att den svenska kyrkan såsom i läran
så ock i kyrkobrukens anordning stälde sig på
evangeliskt-luthersk ståndpunkt, helst derigenom ingen större rubbning
behöfde ske i den ordning, som man hittills hade iakttagit
i Sverige.

§ 37. Laurentii Petri kyrkoordning.



Sedan Johan III ryckt spiran ur sin broders hand och
sjelf 1569 blifvit utropad till Sveriges konung, inträdde
omsider en reaktion i katholsk syftning, enär Johan genom
inflytelse af sin polska gemål Katharina Jagellonica hade
blifvit förd till tvifvelsmål, huruvida Luthers reformation
vore rätt välgrundad. Emellertid vågade konungen icke
öppet framträda med sina afsigter, så länge den gamle
erkebiskopen lefde. Ja, det kan synas tvifvelaktigt, om
Johan i början af sin regering, och innan han kände sig
fullt trygg i besittningen af sin nyvunna thron, verkligen
på allvar umgicks med några planer till kyrkoskickets
omändring. Snarare kunde man vara frestad att tro
motsatsen, då det ju nästan ser ut, som om konungen ännu
icke hade något emot att till och med gifva stadga åt det
kyrkoskick, som dittills utbildat sig i Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free