- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
78

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 38. Den gamle erkebiskopens sista lefnadsår.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en god tid" varit predikad. Derjemte beslöts att vidhålla
de ceremonier och kyrkoseder, som inom svenska församlingarne
hittills varit i bruk och nu genom den af trycket
utgifna kyrkoordningen voro bestämda
.

Den lära och ordning, som under den föregående tiden
gjort sig gällande i Sverige, voro härmed stadfästade, och
Laurentii Petri fyratioåriga arbete hade sålunda blifvit
besegladt. I hopp om att nu hafva bragt sitt verk till en
lycklig fullbordan, utropade den gamle erkebiskopen: "Herre,
nu låter du din tjenare fara i frid". Dock saknades icke
förebud till den annalkande stormen. Drottningens
hofkaplan Johan Herbst från Polen hade uppträdt till försvar
för den romerska kyrkan samt emot erkebiskopen och
möjligtvis äfven mot Erasmus Nicolai, domprost i Vesterås
och konung Johans hofprest, författat skrifter, deri han
sökte visa, att endast inom den romerska kyrkan funnes
ett verkligt presterskap och saliggörande nådemedel, att
nattvarden ej behöfde utdelas under begge gestalterna, och
att helgonens åkallan vore tillåtlig. Dessa skrifter, hvilka
spriddes inom landet, voro kända före mötet i Upsala 1572,
då erkebiskopen lofvade att dem besvara och vederlägga.

Vid en riksdag i Stockholm i Juni 1573 var
presterskapet åter samladt, men erkebiskopen qvarhölls af
sjukdom i Upsala. Emellertid upplästes nu af Erasmus Nicolai
erkebiskopens refutatio erroris Herbesti, och en muntlig
disputation hölls mellan Herbst och biskopen i Linköping Martinus
Olai. Konung Johan, som hade anordnat disputationen,
följde den med intresse och skall, såsom det berättas, sjelf
med mycken ifver hafva tagit biskopens parti mot de påfviske.

Efter att hafva från sin sjuksäng sändt konungen sin
helsning med tacksamhet för hans vård om kyrkan och
med innerlig bön och förmaning, att han måtte framgent
skydda henne i den renhet och stadga, hon nu vunnit, fick
den sjuttiofyraårige erkebiskopen skiljas hädan i frid. Han
afsomnade den 26 Okt. 1573, sörjd och saknad såsom en
fader af sitt stifts presterskap, som begrof honom i Upsala
domkyrkas kor, der hans grafsten ännu är. Den svenska
kyrkan skall alltid räkna Laurentius Petri bland sina
främste män. Utom allt annat, som han gifvit henne,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free